#1 Vårt Skolbibliotek
Uppstart för vår nya utvecklingsprocess på Valdemarsro anpassade gymnasium! Här berättar vi om projektets ramar, utgångspunkter och frågeställningar.
16 november påbörjar vi vår nya utvecklingsprocess på plats på Valdemarsro anpassade gymnasium i Malmö, tillsammans med elever, lärare, elevassistenter och skolans bibliotekarie. Fokus är riktat just mot skolbiblioteket som plats och funktion med frågor om vad ett skolbibliotek på en anpassad skola skulle kunna vara. För enkelhetens skull har vi valt att kalla denna utvecklingsprocess Vårt skolbibliotek, dock med den lite mer komplicerade undertiteln: tid och rum för extraspråkliga berättelser. För frågan om vad ett skolbibliotek skulle kunna vara innefattar många frågor och antaganden som det kan vara värt att undersöka lite närmare och som både inbegriper att närläsa och tolka biblioteks- såväl som skollagen och de diskussioner som förts kring dessa inom olika studier, såväl som stora och komplexa frågor om begreppen kunskap, språk, berättande och berättelse och hur vi kan förstå dessa i denna kontext i syfte att faktiskt utveckla skolbiblioteket som plats utifrån de elever som denna plats och resurs riktar sig till och därför måste utformas utifrån för att möta på ett gynnsamt sätt. Under processens gång kommer vi helt säkert få återkomma till dessa begrepp då de även är så oundvikligt är sammanflätade med bibliotekets demokratiuppdrag.
Förberedelserna för denna utvecklingsprocess satte givetvis igång för länge sedan och har pågått punktvis under året sedan ansökan beviljades av Kulturrådet - Stärkt kultur i skolan i december 2025. Idén till utvecklingsprocessen krokar dessutom i vårt format Vintergatans bibliotek som vi tidigare skapat med biblioteket som spelplats och tema för en scenkonstupplevelse på folkbiblioteken, både som upplevelse och gemensam händelse i sig men också med en intention om att väcka ett samtal om hur biblioteken kan bli en plats där fler känner sig hemma och på riktigt kan uppleva att det är en plats för dem, givetvis med barn och unga med funktionsnedsättning i primär åtanke. Fortsättningsvis kommer benämningen Vintergatans bibliotek syfta på scenkonstformatet som installation och inscensatt händelse medan Vårt skolbibliotek istället syftar på själva utvecklingsprocessen på Valdemarsro anpassade gymnasieskola inom vilken Vintergatans bibliotek kan sägas vara en startpunkt eller inspiration för att gemensamt uppleva och tänka i nya banor kring skolbibliotekets utveckling utifrån de elever som det syftar till att vara en plats för.
När vi ger oss in i denna process tar vi också ofrånkomligt med oss det filosofiska tankegods och begreppsliga diskurser som ger näring åt det konstnärliga uttryck som vi undersöker och som inbegriper ett fokus på sinnligt kommunicerande uttryck i samhandlande med material, rum, ljus och ljud och där vi valt att använda begreppet extraspråklighet för att synliggöra denna kommunikation bortom orden, det vill säga inte utifrån ett brist på det verbala språket utan som en potential, rikedom och möjlighet utöver våra antaganden om traditionella förståelser av språk. Det är Liselott Mariett Olsson, professor i pedagogik vid Malmö universitet, som i dialog med oss föreslagit begreppet extraspråklighet. Efter flera samarbetsprojekt har vi även bjudit in Liselott till att bidra i denna utvecklingsprocess med sin medverkan i vissa moment.
Utvecklingsprocessens ramar
Med detta sagt kan det vara en idé att så här inledningsvis delge ramarna för utvecklingsprocessen, både hur vi planeringsmässigt i samarbete med skolan lagt upp projektveckorna för att möta elever och skolans personal men också vilka andra aktiviteter som ingår i processens sammansättning för att fördjupa perspektiven såväl som kunna så frön till nya samtal bland fler som på något sätt verkar i relation till elever inom anpassad skola och skolbiblioteken riktade till denna grupp elever så väl som till miljöer för lärande i bredare bemärkelse. Utifrån dessa samlade perspektiv är ju frågorna högst aktuella för en betydande del av samhället. Det kan vara av vikt att tydliggöra att detta är en utvecklingsprocess som utgår från en scenkonstupplevelse som utifrån sin kontext ofrånkomligt överskrider uppdelningar mellan konst och pedagogik, något vi kommer återkomma till. Projektet är av utforskande karaktär men det rör sig inte om ett forskningsprojekt. Att kalla det forskningsprojekt har vi varken mandat eller medel till.
Utvecklingsprocessen kommer att pågå under 3 veckor på plats på skolan i den lokal som för närvarande utgör skolbiblioteket. Rummet är relativt stort vilket gör att vi förfogar över halva rummet medan den andra halvan kan kvarstå i den gestaltning som skolbiblioteket har i nuläget.
Eftersom Valdemarsro anpassade gymnasium är en stor skola med över 200 elever har det varit aktuellt att tillsammans med lärare, skolbibliotekarie och rektor diskutera vilka elever som primärt ska delta i processen. Från skolan har det funnits ett önskemål om att prioritera de elevgrupper som i nuläget står längst ifrån att ta del av skolbiblioteket som lärandemiljö och som framförallt har studieplats på det individuella programmet. Det kan vara elever med flerfunktionsnedsättning eller elever med autism i kombination med intellektuell funktionsnedsättning inom de klasser som på skolan delas in i spåren 3, 4 och 5. Många av dessa elever uttrycker sig inte själva verbalt utan kommunicerar med kroppens uttryck och navigerar utifrån den sinnliga perceptionen i mötet med rummets materiella verklighet. Alla elever har ett stort omsorgsbehov av nära vuxna.
Bland de elever som läser individuella programmet finns det även elever där utmaningarna kan vara stora att fysiskt ta sig till skolbiblioteket som plats och/eller socialt utmanande att delta i en gruppupplevelse. Av den anledningen har det från skolans sida funnits ett önskemål att skapa och kunna erbjuda en uppsökande version som ett alternativ.
Det vi dessutom har diskuterat i dialogen med skolan är betydelsen av att alla elever på skolan ändå får en chans att delta i projektet i viss utsträckning eller i alla fall får en uppfattning om att något pågår på skolbiblioteket där de kan medverka och förhoppningsvis påverka. Av den anledningen har vi även planerat för drop-in där elever eller elevgrupper, som har studieplats på andra program än det individuella, tillsammans med skolans personal kan besöka rummet mer självgående även om rummet bemannas av oss.
Mötet med skolans elever är alltså organiserade på tre olika sätt:
På förmiddagarna finns tre tidsslåttar på 30 min där elevgrupper från det individuella programmet tillsammans med lärare och elevassistenter bjuds in till rummet. Inom dessa tillfällen är vi flera från Kollaborativet som är på plats som aktörer för att möta besökarna. Tanken är även att vi har ett roterande schema där någon av oss har en funktion som deltagande observatör och för anteckningar utifrån olika frågeställningar som vi bär med oss initialt eller som uppstår utifrån det som sker. För oss är det viktigt att söka vägar att använda det format som vi har genom Vintergatans bibliotek som en startpunkt eller inspiration för något nytt i processen men för den skull inte stanna i upplevelsen av Vintergatans bibliotek. Det finns med andra ord en förväntan om att upplevelsen i Vintergatans bibliotek som iscensatt universum eller performativ händelse, ska kunna katalysera något nytt i blivande.
Två eftermiddagar i veckan efter lunch är tanken att kunna ta med sig en del av Vintergatans bibliotek för att nå de elever som inte själva kan ta sig till platsen. Två personer från Kollaborativet tar således med några utvalda material/objekt från Vintergatans bibliotek för att förlytta sig till den plats där eleven är tillsammans med skolans personal.
Drop-in kommer pågå efter lunch alla dagar vi är på skolan. Då kan de elever och grupper av elever tillsammans med sina vuxna besöka biblioteket. Två av oss från Kollaborativet är på plats. Bland de elever som eventuellt kommer delta inom processens drop-in-upplägg tror vi att det kan finnas många som uttrycker sig verbalt, även om det inte är den språkliga kommunikation som vi bjuder in till i våra scenkonstupplevelser. Just nu diskuterar vi internt i gruppen på vilket sätt vi skulle kunna ta till vara dessa elevers reflektioner, tankar, idéer och upplevelser inom olika former som också kan inkludera det talade och skrivna språket.
Vi kommer att finnas på plats måndag till torsdag under de 3 veckor som projektet pågår på skolan. På fredagar finns dock möjlighet för skolan att själva undersöka rummet som ett rum i rummet på skolbiblioteket. Ljussättningen kommer då att vara lite förenklad jämfört med när vi finns närvarande.
Därutöver har Valdemarsros skolbiblitekarie Gabriella Turic bjudit in sitt nätverk av regionala skolbibliotekarier inom anpassad skola, till en gemensam händelse i Vintergatans bibliotek med efterföljande reflektionssamtal. Detta hoppas vi på kunna bli ett tillfälle att möta fackutbildad personal och tillsammans med dem utifrån deras perspektiv och yrkesprofession som skolbibliotekarier, verksamma inom skolor med olika förutsättningar och elevgrupper, dela erfarenheter och idéer både kring en utveckling av skolbiblioteket som plats så väl som i perspektiv av frågor om hur deras roll kan utvecklas inom skolan som lärandemiljö.
Värt att nämna i sammanhanget när vi rör oss i en kontext där språk och språkutveckling antas vara högst centralt för lärande och utbildning är att Valdemarsro anpassade gymnasium redan utåt sett och upp mot gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, exemplifierat hur skolan arbetar med språkutveckling genom Vintergatans bibliotek för att kunna möta just deras elevers förutsättningar och förmågor. Detta som ett svar på kommunens plan Strategi för språkutveckling i ämnesundervisningen (2025). Detta uppfattar vi som väldigt modigt i en tid där det talade och skrivna språket ofta tas för given som en förutsättning i lärandeprocesser. Vi tolkar det som att det från skolans sida finns en öppenhet, förståelse, kunskap om och kanske strävan mot, att bredda språkbegreppet mot en extraspråklig förståelse, både bland pedagoger och skolledning,
Detta är ramarna för utvecklingsprocessen i korthet. Här går vi vidare för att titta närmare på bibliotekslagen och den nya skollagen som tydliggör elevernas rätt till ett skolbibliotek, något som bidragit till projektets relevans och aktualitet.
Bibliotekslagen och skollagens krav på bemannade skolbibliotek
Sedan 1 juni 2025 har skollagens skärpts med ett förtydligande om krav på bemannade skolbibliotek och att dessa ska finnas inrymmas i skolans egna lokaler. Att ha tillgång till ett skolbibliotek är således något som elever har rätt till. Lagändringen har skett efter en utredning om likvärdig utbildning och mot bakgrund av att elevers läsförmåga försämrats de senaste åren enligt flera undersökningar.
En ändring i bibliotekslagen har också trätt i kraft för att i en skrivelse förtydliga vad som gäller för skolbiblioteket.
Bibliotekens ändamål och uppdrag är enligt bibliotekslagen att verka för det demokratiska samhällets utveckling genom kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. I lagen överlappas även formuleringar om bibliotekens roll att verka för kunskap och lärande med delaktighet i kulturlivet (vår kursivering). Biblioteken ska dessutom finnas tillgängliga för alla.
I skollagen framkommer dessutom att skolbibliotekens ändamål är att verka som en resurs inom skolans lärandemiljö, något som tydliggör skolbibliotekens mer specifika uppdrag.
I både bibliotekslagen och skollagen läggs det vikt vid att utbudet ska vara målgruppsanpassat. Skollagen formulerar det så här:
Det är centralt att utbudet ska vara målgruppsanpassat då skolbiblioteket ska användas i undervisningen. Hur detta ska tillgodoses i praktiken kan variera eftersom skolor har olika förutsättningar och behov.
Både Bibliotekslagen och skollagen, som delvis hänvisar till bibliotekslagen, slår fast att personer med funktionsnedsättning är en prioriterad grupp.
4 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information.
Skolbiblioteken ska, som en del av det allmänna biblioteksväsendet, särskilt uppmärksamma personer med funktionsnedsättning.
Frågeställningar
Om vi ska tolka bibliotekslagen och skollagen, vad blir då ett främjande av kunskap och läsning på ett skolbibliotek inom en anpassad skolverksamhet för att kunna möta alla elevers förutsättningar och förmågor?
Skulle skolbiblioteket på riktigt kunna få bli en plats för överlappningar mellan skolans pedagogiska lärandeuppdrag och plats för kulturell verksamhet?
Skulle en sådan här process kunna exemplifiera hur konst- och kulturupplevelser i ett bredare perspektiv kan bli återkommande inom skolbiblioteket som arena för att aktualisera och gemensamt pröva frågor som rör bildning, värden och demokrati utifrån elevernas olika förmågor som möjlighet och tillgång?
Skulle skolbiblioteket på en anpassad skola kunna bli en möjlig väg in för konst- och kulturupplevelser riktade till elever inom den anpassade skolan, det vill säga i förlängningen kunna utgöra en struktur för att underlätta för den anpassade skolan att ta emot konst- och kulturupplevelser riktade till den breda gruppen elever inom anpassad skolverksamhet? Utifrån detta perspektiv, hur skulle skolbibliotekarierns roll kunna utvecklas?
Hur kan vi undersöka skolbiblioteket som plats och som resurs för lärande i en anpassad skolkontext utan att riskera att hamna i ett bristperspektiv när det kommer till elevernas förmågor? Vad är etiskt försvarbart? Vad kan vi istället göra? Vilka förutsättningar kan vi istället skapa? Vad blir mest gynnsamt för den enskilda eleven såväl som för gruppen såväl som för skolan och samhället i stort?
På en konkret nivå såväl som en bred samhällelig nivå, är detta några av de frågeställningar om utvecklingsprojektet Vårt skolbibliotek kretsar kring.
Källor/länkar:
Bibliotekslagen:
Skollagen om skolbibliotek:
Foto: Johan Danielsson
Text: Ellen Spens