#2 Kroksbäck - Pedagogernas reflektioner
- Ellen Spens
- för 14 minuter sedan
- 3 min läsning
Flexibilitet, kravlöshet och en kommunikativ infallsvinkel. Detta är begrepp och perspektiv som återkommer i vår dialog med pedagogerna i klassen på Kroksbäck.

Under vår första vecka stämmer vi av med pedagogerna, dels lite kort och spontant i mån av tid för dem efter att vi mött någon av eleverna, dels i klassrummet under dagens sista halvtimme då flera pedagoger deltar och eleverna fortfarande är kvar i klassrummet.
Jag uppskattar verkligen er flexibilitet. Att man kan komma med eleverna och testa något. Testa i korridoren, i rummet och olika saker. Men även ert förhållningssätt till eleverna. Verkligen så otroligt följsamt och inte alls kravfyllt. Att ni verkligen följer eleverna på ett väldigt fint sätt. Det uppskattar jag jättemycket.
Ser att ni ger utrymme till eleverna. Ni ger trygghet på det sättet. Ni har inte begränsat dem. Det var mycket lugnt där inne. Det var ingen stress.
I samtalet konstaterar vi alla att det var mycket skratt i klassrummet. Eleverna var verkligen glada. Och en elev som annars endast brukar bli kvar i en aktivitet, mindre än en minut, stannade i rummet överraskande länge - hela 20 minuter för att därefter komma tillbaka igen en kortare stund. Detta hade ingen av pedagogerna förväntat sig.
Vi får i samtalet med lärare och elevassistenter även möjlighet att berätta om intentionerna med utvecklingsprojektet eftersom alla inte kunnat vara samlade vid de förberedande möten som hållits. Här ingår även våra tankar om materialen och hur vi försöker använda dem för att skapa en yta för kommunikation som vi inte vet i vilken riktning den kommer att ta och där det inte finns några givna rätt eller fel. Perspektiv på kommunikation och relationsskapande återkopplar flera av pedagogerna till.
Det tycker jag är ett väldigt givande förhållningssätt. Det är väldigt få situationer som våra elever möter där det inte finns ett rätt eller fel. Speciellt när det kommer andra och hälsar på, då ska man sitta och titta i publik eller att det ska bli en ansiktsmålning. Det är nästan alltid en specifik uppgift. Kommunikationen som infallsvinkel är mycket mer givande för de här eleverna. Så att det verkligen blir på deras villkor.
Att man svarade eleverna. Så fort de hade ett litet intresse, bankade lite eller kände lite på ett visst sätt så härmade ni och gjorde också det, men utan att vara så här jättenära och "kolla nu gör jag samma som dig". Bara att man får lov att observera varandra. Det tror jag är jättebra.
Vi får även tillfälle att berätta lite hur vi tänker när vi möter eleverna och hur vi försöker pröva på olika sätt i våra försök att skapa relation. Ett sätt kan vara väldigt inlyssnande och inväntande. Ett annat överraskande. Det kan vara väldigt olika vad som är rätt i stunden. Där fyller pedagogerna i kring betydelsen av att möta eleverna flera gånger.
Det är därför att det är roligt att ni kommer flera gånger. Så kan man lära känna dem lite och se vad som funkar. Vissa är lite mer försiktiga. Vissa mer explosiva. Där lär man känna varandra. Så därför är det väldigt roligt att ni kommer så många gånger.
En elev ville inte lämna det ordinarie klassrummet vilket gjorde att vi istället kom in där.
Avslutningsvis reflekterar vi lite över hur det blev för de andra elever, de som då inte uppmärksammades på samma riktade sätt men som istället hade varit inne i rummet tidigare ganska långa stunder. En pedagog tolkar det som att en elev förstod att det inte var fokus på hen i den stunden men att det blev en annan typ av social upplevelse och träning och att eleverna reagerade annorlunda när det inte var fokus på dem.
Efter vår vecka på skolan har vi mycket att fundera över. Våra tankar rör både konkreta val i förhållande till material och förhållningssätt inför kommande tillfällen såväl som frågeställningar av mer filosofisk och samhällelig karaktär. Hur kan vi förstå och definiera kravlöshet i relation till kommunaktion? Varför är handlingar och uttryck bortom givna rätt och fel så sällsynta? Vad utgör flexibilitet och hur flexibelt kan något vara utan att tappa i innehåll, form och intention?

Foto: Johan Danielsson
