Runt runt köra rullstol med vännen i

Snabbt över kablar och vajrar

Backa, ta fart och snabbt genom tygerna

Ta fart runt runt

Fram och tillbaka över vajrarna genom tygerna

(Lisbeths dagboksanteckningar)

Vid detta fjärde tillfälle vill vi fortsätta att utveckla förutsättningar för att uppleva rörelse, att vara del i en rörelse, att bli med rummet i rörelse och att röra sig tillsammans. Vi försöker även skapa förutsättningar för interaktion genom rörelse samt förutsättningar för att denna interaktion kan gestaltas med olika avstånd, ytor, tempi, dynamik. Vi frågar oss vilka förutsättningar som behövs för att en liten rörelse kan upplevas få en stor påverkan på rummets rörelse?

Det som är uppenbart när vi denna vecka möter de elever som kommer till rummet är att de är varma i kläderna och att det finns en förväntan till denna stund. I några av grupperna händer precis ALLT samtidigt. Det är bara att hänga med!

Gruppens kostym- och textilkonstnär Chiara Pellizzer som bor i Italien, har skickat oss mindre objekt i en försändelse som ankommer dagen innan vi möter de första grupperna i spår 3. En bit av tunt gasvävstyg med insydda pärlor och träkulor som sprider sig över tygets yta i ett crescendo. Tygbitar med veck som vikts och virats med garn i toppar i japansk hantverksteknik. Vissa av garnbitarna som lindats innehåller trådar som är känsligt för UV-ljus och kan lysa i mörker (en egenskap vi inte undersöker i just detta rum men som kommer bli aktuellt framöver). Två ovalformade halvor, den ena med platta lite kalla paljetter på insidan, den andra med bollar tätt ihop. Ett lite plastaktigt kallt tygmaterial med metalltrådar fästa över ytan. Dessa objekt kan vi erbjuda de elever som behöver en liten stund för att landa i hallen. Objekten finns därefter tillgängliga i scenrummet för fortsatt undersökande.

Sedan förra tillfället har vi behållit den initiala rundan genom rummet. För att förstärka ljud såväl som taktila vibrations-/rörelseförnimmelser över den bana som går runt rummet, har vi tejpat kablar i parallella linjer på golvet liksom vajrar i rundningar. Dessa ger en påtaglig guppighet i upplevelsen för den som rullar över med en rullstol liksom förnimmelsen av en tydlig ojämnhet mot fötterna för den som passerar med skor, strumpor eller barfota.

Denna gången fokuseras väggarna tydligare genom den vita filmduk som vi hängt upp en bit från golvet. Med den finns möjligheten att använda starkt färgat ljus som kan omge rummet. Varmt ljus riktas in mot rummets mitt.

Precis som föregående vecka har vi även behållit de två bockarnas placering mitt i rummet. De formar med ett mjukt halvgenomsiktigt gasvävstyg, som sträcker sig ut i långa armar, ett hus i mitten. I taket har vi lagt de olika tyglängderna över varandra i en flätning. Golvet är delvis täckt av spegelmatta.

Några av materialen som är monterade på bockarna har vi behållit sedan förra tillfället. På en sida finns ett gäng ringar ihopfästa. En knut av tyget som doppats i vax och monterats med mjuk resår finns tillgängligt för att sätta ringarna i rörelse, t.ex. genom att kasta.

Flötena sitter uppspända för att dras sidledes eller upp genom att röra den ganska tunna resåren. Det klockar mot varandra när det möts i rörelse.

Rundflöten hoppar hoppar studsar

Skakar skakar snurrar

Viiiibrrreeeeerrrrraaaaaarrrrrr

Ta ta tam. Resåren släpper. Tjong!

(Lisbeths anteckningar)

En av ringarna är fäst i bockarna med en kontaktmikrofon. När det långa tyget dras i ringen förstärks ljudet och förstorar rörelsen ut i rummet. Eftersom flötena är fästa i samma bockben tas ljudet av dem upp av kontaktmikrofonen även om avståndet är en bit ifrån.

På bockens sida sitter även en stor pilatesboll monterad i ett rep som går upp över bocken, fäst i en trissa. Repet fäster i sin andra del i ett antal ringar. När bollen dras ner åker ringarna upp och vice versa. Upp ner, upp ner. Denna mekaniska rörelse är det många elever som fastnar för.

Tyglängderna som går att sträcka ut från bockarna har vi fyllt med olika taktila och auditiva material. Kastanjer och ris ger ett väldigt fint ljud då det hälls fram och tillbaka i påsen. Så även en fyllning med kastanjer och en gömd liten bjällra. Ett dynamiskt krispigt ljud skapas av papper i en av påsarna tillsammans med några riskorn. Mindre bitar av kork blir ett taktilt material som kan fördelas och röras runt i en av tyglängdernas yttersta fyllning.

Tygerna skapar möjligheter att se varandra halvt igenom men de skapar även förutsättningar för att dras åt sidan eller upp och ner för att mötas på olika sätt i ett titt-ut.

Rummet tycks inbjuda till rörelse. En elev kör sin vän runt runt i rummet, tio varv, kanske mer. Det är inte bara eleverna som uttrycker sin glädje. Vi detta tillfälle hörs även flera pedagoger skratta från magen. Vi assisterar genom att hålla upp de långa tyglängderna när det är dags att passera.

Golvet under bockarna har till halva delen täckts av spegelmatta. På den andra delen har vi lagt ut en madrass med den typ av skumgummi som formar sig efter kroppen. Några elever vill allra helst ligga där och vila hela stunden i rummet. En annan elev kommer in blundande. En av oss tillsammans med pedagogen försöker på olika sätt stimulera med olika förnimmelser av materialens taktila egenskaper. Men den här gången får vi ge upp.

Nättamarinden fylld med pilatesbollar, träkulssitsar, rep och hårda plastbollar, har vi även den behållit sedan tidigare tillfälle. Flera elever från spår 4 hittar lite lugn där. De långa gasvägstygerna sträcker sig så långt att de kan förbinda vilan på tamarinden med resten av rummet i böljande rörelse. En elev vill helst bli kvar där så länge det bara kan gå.

Sitta på tamarind

Klappa krafsa, bilkörarljud ljud ljud

Gå gå hit dit

Hon fick en lekstoppknuff

Bankningar

(Lisbeths anteckningar)

En elev stannar bara en kort stund men tar direkt av sig strumporna när hen går över kablarna på golvet.

En annan elev får ha med sig sin egen musik in i rummet som en extra trygghet. Hen dansar i ljuset till musiken med reflektioner och skuggor mot den starkt färgade filmduken.

I veckans sista grupp tycks allt hända samtidigt i alla delar av rummet. Det blir racer med rullstol. Slingrande av tyg i rörelse. Bollar som flyger. Runt runt väggarna. Ner på golvet.

På några ställen från bocken finns resår i olika längder knutna, som en kan dra ut för en upplevelse av motstånd i rörelsen eller för att sätta gång i en mer vibrerande rörelse. Detta fångar flera elever och även flera pedagoger.

Till kommande tillfälle önskar vi behålla denna rörlighet i rummet, kanske utveckla rummets möjlighet till gångar och banor som kan veckla ut sig. Ett tema som vi vill integrera i denna rumslighet är kontraster mellan varmt och kallt, ljus och mörker. Som taktila ytor för hela kroppen och som luftighet. Vaxet är ett material som vi tror kommer tillbaka.

Foto: Johan Danielsson

Ta del av pedagogernas reflektioner från detta tillfälle HÄR!