top of page
Seminarium & samtal
Medskapande process som grund för konstnärlig utveckling
[Textad]
Seminarium under Bibu scenkonstbiennal på Dunkers Kulturhus i maj 2024.
Medverkande:
Ellen Spens - Kollaborativet
Astrid Hemer Nordenhake - Kollaborativet
Marie Wetterstrand - Valdemarsro anpassad gymnasieskola
Frank Karlsson - Valdemarsro anpassad gymnasieskola
Moderator:
Ylva Gislén
Samtalet finns även teckenspråkstolkat.
På Bibu 2024 deltog Kollaborativet med sin sinnliga scenkonstupplevelse Mellan oss emellan, skapad utifrån en 12 veckor lång medskapande process med elever & pedagoger på Valdemarsro anpassade gymnasieskola i Malmö. Eleverna kommunicerar extraspråkligt, bortom orden och är i stort behov av omsorg och stöd och är samtliga experter på sinnlig kommunikation.
Tillsammans med personal som arbetar nära eleverna på Valdemarso & en teoretiker som följt processen på nära håll delges tankar kring hur en konstnärlig medskapande process kan öppna nya vägar för att mötas och kommunicera och bli ett tillfälle för nya upptäckter och förundran, för alla inblandade. Elevernas unika olikheter förutsätter att vi utvecklar både vårt eget förhållningssätt och det konstnärliga uttrycket i varje stund av nu.
Seminarium under Bibu scenkonstbiennal på Dunkers Kulturhus i maj 2024.
Medverkande:
Ellen Spens - Kollaborativet
Astrid Hemer Nordenhake - Kollaborativet
Marie Wetterstrand - Valdemarsro anpassad gymnasieskola
Frank Karlsson - Valdemarsro anpassad gymnasieskola
Moderator:
Ylva Gislén
Samtalet finns även teckenspråkstolkat.
På Bibu 2024 deltog Kollaborativet med sin sinnliga scenkonstupplevelse Mellan oss emellan, skapad utifrån en 12 veckor lång medskapande process med elever & pedagoger på Valdemarsro anpassade gymnasieskola i Malmö. Eleverna kommunicerar extraspråkligt, bortom orden och är i stort behov av omsorg och stöd och är samtliga experter på sinnlig kommunikation.
Tillsammans med personal som arbetar nära eleverna på Valdemarso & en teoretiker som följt processen på nära håll delges tankar kring hur en konstnärlig medskapande process kan öppna nya vägar för att mötas och kommunicera och bli ett tillfälle för nya upptäckter och förundran, för alla inblandade. Elevernas unika olikheter förutsätter att vi utvecklar både vårt eget förhållningssätt och det konstnärliga uttrycket i varje stund av nu.
Medskapande process som grund för konstnärlig utveckling
[Teckenspråkstolkad]
Seminarium under Bibu scenkonstbiennal på Dunkers Kulturhus i maj 2024.
Medverkande:
Ellen Spens - Kollaborativet
Astrid Hemer Nordenhake - Kollaborativet
Marie Wetterstrand - Valdemarsro anpassad gymnasieskola
Frank Karlsson - Valdemarsro anpassad gymnasieskola
Moderator:
Ylva Gislén
Samtalet finns även med undertexter.
På Bibu 2024 deltog Kollaborativet med sin sinnliga scenkonstupplevelse Mellan oss emellan, skapad utifrån en 12 veckor lång medskapande process med elever & pedagoger på Valdemarsro anpassade gymnasieskola i Malmö. Eleverna kommunicerar extraspråkligt, bortom orden och är i stort behov av omsorg och stöd och är samtliga experter på sinnlig kommunikation.
Tillsammans med personal som arbetar nära eleverna på Valdemarso & en teoretiker som följt processen på nära håll delges tankar kring hur en konstnärlig medskapande process kan öppna nya vägar för att mötas och kommunicera och bli ett tillfälle för nya upptäckter och förundran, för alla inblandade. Elevernas unika olikheter förutsätter att vi utvecklar både vårt eget förhållningssätt och det konstnärliga uttrycket i varje stund av nu.
Seminarium under Bibu scenkonstbiennal på Dunkers Kulturhus i maj 2024.
Medverkande:
Ellen Spens - Kollaborativet
Astrid Hemer Nordenhake - Kollaborativet
Marie Wetterstrand - Valdemarsro anpassad gymnasieskola
Frank Karlsson - Valdemarsro anpassad gymnasieskola
Moderator:
Ylva Gislén
Samtalet finns även med undertexter.
På Bibu 2024 deltog Kollaborativet med sin sinnliga scenkonstupplevelse Mellan oss emellan, skapad utifrån en 12 veckor lång medskapande process med elever & pedagoger på Valdemarsro anpassade gymnasieskola i Malmö. Eleverna kommunicerar extraspråkligt, bortom orden och är i stort behov av omsorg och stöd och är samtliga experter på sinnlig kommunikation.
Tillsammans med personal som arbetar nära eleverna på Valdemarso & en teoretiker som följt processen på nära håll delges tankar kring hur en konstnärlig medskapande process kan öppna nya vägar för att mötas och kommunicera och bli ett tillfälle för nya upptäckter och förundran, för alla inblandade. Elevernas unika olikheter förutsätter att vi utvecklar både vårt eget förhållningssätt och det konstnärliga uttrycket i varje stund av nu.
Vem får höras och synas i konstens rum?
[Textad]
Vem får ta plats i konstens rum? Är konsten tillgänglig för alla?
I samband med utställningen RÖRA! på Malmö konsthall arrangerade Kollaborativet seminariet i utställningsrummet den 21 augusti 2024.
Samtalet kom att kretsa kring frågor relaterat till inkludering och mångfald inom konst och konstvärlden.
I panelen sitter Marie Wetterstrand, bildlärare på Valdemarsro anpassade gymnasieskola, Ylva Brännström, konstpedagog på Malmö Konsthall och Ellen Spens, scenkonstnär i Kollaborativet. Ylva Gislén modererar samtalet.
Samtalet finns även teckenspråkstolkat.
Vem får ta plats i konstens rum? Är konsten tillgänglig för alla?
I samband med utställningen RÖRA! på Malmö konsthall arrangerade Kollaborativet seminariet i utställningsrummet den 21 augusti 2024.
Samtalet kom att kretsa kring frågor relaterat till inkludering och mångfald inom konst och konstvärlden.
I panelen sitter Marie Wetterstrand, bildlärare på Valdemarsro anpassade gymnasieskola, Ylva Brännström, konstpedagog på Malmö Konsthall och Ellen Spens, scenkonstnär i Kollaborativet. Ylva Gislén modererar samtalet.
Samtalet finns även teckenspråkstolkat.
Vem får höras och synas i konstens rum?
[Teckenspråkstolkad]
Vem får ta plats i konstens rum? Är konsten tillgänglig för alla?
I samband med utställningen RÖRA! på Malmö konsthall arrangerade Kollaborativet seminariet i utställningsrummet den 21 augusti 2024.
Samtalet kom att kretsa kring frågor relaterat till inkludering och mångfald inom konst och konstvärlden.
I panelen sitter Marie Wetterstrand, bildlärare på Valdemarsro anpassade gymnasieskola, Ylva Brännström, konstpedagog på Malmö Konsthall och Ellen Spens, scenkonstnär i Kollaborativet. Ylva Gislén modererar samtalet.
Samtalet finns även med svensk undertext.
Vem får ta plats i konstens rum? Är konsten tillgänglig för alla?
I samband med utställningen RÖRA! på Malmö konsthall arrangerade Kollaborativet seminariet i utställningsrummet den 21 augusti 2024.
Samtalet kom att kretsa kring frågor relaterat till inkludering och mångfald inom konst och konstvärlden.
I panelen sitter Marie Wetterstrand, bildlärare på Valdemarsro anpassade gymnasieskola, Ylva Brännström, konstpedagog på Malmö Konsthall och Ellen Spens, scenkonstnär i Kollaborativet. Ylva Gislén modererar samtalet.
Samtalet finns även med svensk undertext.
Den sinnliga revolutionen!
[Textad]
Unga Klara Salong 12 september 2022
Den sinnliga revolutionen - Kollaborativet i samtal med filosofen Jonna Bornemark
Film och textning: Martin Möller
Om rörelsen mot ett samhälle som vågar omfamna våra liv som kroppar såväl som livets outgrundliga oberäknelighet.
Om konstnärliga praktiker och upplevelser som öppningar till maktförskjutningar liksom möjligheter till skapande av verkligheter.
Om perspektiv på funktionsvariationer, neurodiversitet och människors olika förmågor att uttrycka sig och stå i relation till världen, som tillgångar som berikar alla.
Samtalet arrangerades inom ramen för Kollaborativets gästspel på Unga Klara med scenkonstupplevelsen "Jag är tid, jag är rum - En sinnlig upptäcktsresa" 8-13 september 2022.
Jonna Bornemark är filosof och författare verksam vid Centrum för praktisk forskning vid Södertörns högskola och har skrivit flera uppmärksammade böcker som varit starkt inspirerande för Kollaborativets verksamhet, såsom "Det omätbaras renässans" (2018) och "Horisonten finns alltid kvar" (2020), "Jag är himmel och hav" (2022). Bornemark är i kontinuerlig dialog med Kollaborativet, och medverkar som samtalspart i både offentliga arrangemang och interna sammanhang.
Medverkande från Kollaborativet: Lisbeth Hagerman (dansare och koreograf), Herman Müntzing (ljudkonstnär), Erik Rask (musiker och grafisk formgivare) och Ellen Spens (scenkonstnär och projektledare).
Med stöd från Svenska Postkodstiftelsen och Kulturrådet
Unga Klara Salong 12 september 2022
Den sinnliga revolutionen - Kollaborativet i samtal med filosofen Jonna Bornemark
Film och textning: Martin Möller
Om rörelsen mot ett samhälle som vågar omfamna våra liv som kroppar såväl som livets outgrundliga oberäknelighet.
Om konstnärliga praktiker och upplevelser som öppningar till maktförskjutningar liksom möjligheter till skapande av verkligheter.
Om perspektiv på funktionsvariationer, neurodiversitet och människors olika förmågor att uttrycka sig och stå i relation till världen, som tillgångar som berikar alla.
Samtalet arrangerades inom ramen för Kollaborativets gästspel på Unga Klara med scenkonstupplevelsen "Jag är tid, jag är rum - En sinnlig upptäcktsresa" 8-13 september 2022.
Jonna Bornemark är filosof och författare verksam vid Centrum för praktisk forskning vid Södertörns högskola och har skrivit flera uppmärksammade böcker som varit starkt inspirerande för Kollaborativets verksamhet, såsom "Det omätbaras renässans" (2018) och "Horisonten finns alltid kvar" (2020), "Jag är himmel och hav" (2022). Bornemark är i kontinuerlig dialog med Kollaborativet, och medverkar som samtalspart i både offentliga arrangemang och interna sammanhang.
Medverkande från Kollaborativet: Lisbeth Hagerman (dansare och koreograf), Herman Müntzing (ljudkonstnär), Erik Rask (musiker och grafisk formgivare) och Ellen Spens (scenkonstnär och projektledare).
Med stöd från Svenska Postkodstiftelsen och Kulturrådet
Den sinnliga revolutionen!
[Teckenspråkstolkad]
Unga Klara Salong 12 september 2022
Den sinnliga revolutionen - Kollaborativet i samtal med filosofen Jonna Bornemark
Film och textning: Martin Möller
Om rörelsen mot ett samhälle som vågar omfamna våra liv som kroppar såväl som livets outgrundliga oberäknelighet.
Om konstnärliga praktiker och upplevelser som öppningar till maktförskjutningar liksom möjligheter till skapande av verkligheter.
Om perspektiv på funktionsvariationer, neurodiversitet och människors olika förmågor att uttrycka sig och stå i relation till världen, som tillgångar som berikar alla.
Samtalet arrangerades inom ramen för Kollaborativets gästspel på Unga Klara med scenkonstupplevelsen "Jag är tid, jag är rum - En sinnlig upptäcktsresa" 8-13 september 2022.
Jonna Bornemark är filosof och författare verksam vid Centrum för praktisk forskning vid Södertörns högskola och har skrivit flera uppmärksammade böcker som varit starkt inspirerande för Kollaborativets verksamhet, såsom "Det omätbaras renässans" (2018) och "Horisonten finns alltid kvar" (2020), "Jag är himmel och hav" (2022). Bornemark är i kontinuerlig dialog med Kollaborativet, och medverkar som samtalspart i både offentliga arrangemang och interna sammanhang.
Medverkande från Kollaborativet: Lisbeth Hagerman (dansare och koreograf), Herman Müntzing (ljudkonstnär), Erik Rask (musiker och grafisk formgivare) och Ellen Spens (scenkonstnär och projektledare).
Med stöd från Svenska Postkodstiftelsen och Kulturrådet
Unga Klara Salong 12 september 2022
Den sinnliga revolutionen - Kollaborativet i samtal med filosofen Jonna Bornemark
Film och textning: Martin Möller
Om rörelsen mot ett samhälle som vågar omfamna våra liv som kroppar såväl som livets outgrundliga oberäknelighet.
Om konstnärliga praktiker och upplevelser som öppningar till maktförskjutningar liksom möjligheter till skapande av verkligheter.
Om perspektiv på funktionsvariationer, neurodiversitet och människors olika förmågor att uttrycka sig och stå i relation till världen, som tillgångar som berikar alla.
Samtalet arrangerades inom ramen för Kollaborativets gästspel på Unga Klara med scenkonstupplevelsen "Jag är tid, jag är rum - En sinnlig upptäcktsresa" 8-13 september 2022.
Jonna Bornemark är filosof och författare verksam vid Centrum för praktisk forskning vid Södertörns högskola och har skrivit flera uppmärksammade böcker som varit starkt inspirerande för Kollaborativets verksamhet, såsom "Det omätbaras renässans" (2018) och "Horisonten finns alltid kvar" (2020), "Jag är himmel och hav" (2022). Bornemark är i kontinuerlig dialog med Kollaborativet, och medverkar som samtalspart i både offentliga arrangemang och interna sammanhang.
Medverkande från Kollaborativet: Lisbeth Hagerman (dansare och koreograf), Herman Müntzing (ljudkonstnär), Erik Rask (musiker och grafisk formgivare) och Ellen Spens (scenkonstnär och projektledare).
Med stöd från Svenska Postkodstiftelsen och Kulturrådet
Att föra någon annans talan
[Textad]
Hur närma sig någon som saknar den röst som vi ofta tar för given?
Att ta emot omsorg eller uttrycka tillit – Varför värderas inte vissa förmågor i vårt samhälle högre?
Vad kan vi alla lära av barnen som inte begränsas av föreställningar om genus, andra normer eller språkliga dikotomier?
I samtalet medverkar Fanny Ambjörnsson, socialantropolog och genusvetare, Tove Mörkberg, kulturpedagog, författare och förälder till ett barn med funktionsnedsättning, Erika Svantesson, forskningskommunikatör, utbildad stödpedagog och förälder till barn med flerfunktionsnedsättningar samt Ellen Spens, scenkonstnär och projektledare i Kollaborativet.
Moderator: Ylva Gislén, författare och översättare
Fanny Ambjörnsson är socialantropolog och genusvetare, verksam vid Stockholms universitet. Hon disputerade 2004 med I en klass för sig, om gymnasietjejers syn på genus och sexualitet, som följts av en rad uppmärksammade publikationer. Förra året kom den mer självbiografiska boken Om Nadja – En systers berättelse. Nadja föddes med en allvarlig hjärnskada och behövde assistans 24 timmar om dygnet. I boken vänder Ambjörnsson frågorna tillbaka till samhället. Vad säger Nadjas historia om oss och vår tid? Vad innebär det att vara människa i ett samhälle där utveckling, självständighet och framgång värderas så starkt?
Samtalet arrangerades av Inkonst och Kollaborativet inom ramen för Jag är tid, jag är rum – ett flerårigt konstnärligt och filosofiskt undersökande projekt som primärt riktar sig till barn och unga med flerfunktionsnedsättningar. Kollaborativet är en Malmöbaserad scenkonstgrupp verksamt i gränssnittet för rörelse, installation och performance.
Inkonst 20 oktober 2022.
Film och textning: Martin Möller
Med stöd från Kulturrådet och Svenska Postkodstiftelsen
Hur närma sig någon som saknar den röst som vi ofta tar för given?
Att ta emot omsorg eller uttrycka tillit – Varför värderas inte vissa förmågor i vårt samhälle högre?
Vad kan vi alla lära av barnen som inte begränsas av föreställningar om genus, andra normer eller språkliga dikotomier?
I samtalet medverkar Fanny Ambjörnsson, socialantropolog och genusvetare, Tove Mörkberg, kulturpedagog, författare och förälder till ett barn med funktionsnedsättning, Erika Svantesson, forskningskommunikatör, utbildad stödpedagog och förälder till barn med flerfunktionsnedsättningar samt Ellen Spens, scenkonstnär och projektledare i Kollaborativet.
Moderator: Ylva Gislén, författare och översättare
Fanny Ambjörnsson är socialantropolog och genusvetare, verksam vid Stockholms universitet. Hon disputerade 2004 med I en klass för sig, om gymnasietjejers syn på genus och sexualitet, som följts av en rad uppmärksammade publikationer. Förra året kom den mer självbiografiska boken Om Nadja – En systers berättelse. Nadja föddes med en allvarlig hjärnskada och behövde assistans 24 timmar om dygnet. I boken vänder Ambjörnsson frågorna tillbaka till samhället. Vad säger Nadjas historia om oss och vår tid? Vad innebär det att vara människa i ett samhälle där utveckling, självständighet och framgång värderas så starkt?
Samtalet arrangerades av Inkonst och Kollaborativet inom ramen för Jag är tid, jag är rum – ett flerårigt konstnärligt och filosofiskt undersökande projekt som primärt riktar sig till barn och unga med flerfunktionsnedsättningar. Kollaborativet är en Malmöbaserad scenkonstgrupp verksamt i gränssnittet för rörelse, installation och performance.
Inkonst 20 oktober 2022.
Film och textning: Martin Möller
Med stöd från Kulturrådet och Svenska Postkodstiftelsen
Att föra någon annans talan
[Teckenspråkstolkad]
Hur närma sig någon som saknar den röst som vi ofta tar för given?
Att ta emot omsorg eller uttrycka tillit – Varför värderas inte vissa förmågor i vårt samhälle högre?
Vad kan vi alla lära av barnen som inte begränsas av föreställningar om genus, andra normer eller språkliga dikotomier?
I samtalet medverkar Fanny Ambjörnsson, socialantropolog och genusvetare, Tove Mörkberg, kulturpedagog, författare och förälder till ett barn med funktionsnedsättning, Erika Svantesson, forskningskommunikatör, utbildad stödpedagog och förälder till barn med flerfunktionsnedsättningar samt Ellen Spens, scenkonstnär och projektledare i Kollaborativet.
Moderator: Ylva Gislén, författare och översättare
Fanny Ambjörnsson är socialantropolog och genusvetare, verksam vid Stockholms universitet. Hon disputerade 2004 med I en klass för sig, om gymnasietjejers syn på genus och sexualitet, som följts av en rad uppmärksammade publikationer. Förra året kom den mer självbiografiska boken Om Nadja – En systers berättelse. Nadja föddes med en allvarlig hjärnskada och behövde assistans 24 timmar om dygnet. I boken vänder Ambjörnsson frågorna tillbaka till samhället. Vad säger Nadjas historia om oss och vår tid? Vad innebär det att vara människa i ett samhälle där utveckling, självständighet och framgång värderas så starkt?
Samtalet arrangerades av Inkonst och Kollaborativet inom ramen för Jag är tid, jag är rum – ett flerårigt konstnärligt och filosofiskt undersökande projekt som primärt riktar sig till barn och unga med flerfunktionsnedsättningar. Kollaborativet är en Malmöbaserad scenkonstgrupp verksamt i gränssnittet för rörelse, installation och performance.
Inkonst 20 oktober 2022.
Film och textning: Martin Möller
Med stöd från Kulturrådet och Svenska Postkodstiftelsen
Hur närma sig någon som saknar den röst som vi ofta tar för given?
Att ta emot omsorg eller uttrycka tillit – Varför värderas inte vissa förmågor i vårt samhälle högre?
Vad kan vi alla lära av barnen som inte begränsas av föreställningar om genus, andra normer eller språkliga dikotomier?
I samtalet medverkar Fanny Ambjörnsson, socialantropolog och genusvetare, Tove Mörkberg, kulturpedagog, författare och förälder till ett barn med funktionsnedsättning, Erika Svantesson, forskningskommunikatör, utbildad stödpedagog och förälder till barn med flerfunktionsnedsättningar samt Ellen Spens, scenkonstnär och projektledare i Kollaborativet.
Moderator: Ylva Gislén, författare och översättare
Fanny Ambjörnsson är socialantropolog och genusvetare, verksam vid Stockholms universitet. Hon disputerade 2004 med I en klass för sig, om gymnasietjejers syn på genus och sexualitet, som följts av en rad uppmärksammade publikationer. Förra året kom den mer självbiografiska boken Om Nadja – En systers berättelse. Nadja föddes med en allvarlig hjärnskada och behövde assistans 24 timmar om dygnet. I boken vänder Ambjörnsson frågorna tillbaka till samhället. Vad säger Nadjas historia om oss och vår tid? Vad innebär det att vara människa i ett samhälle där utveckling, självständighet och framgång värderas så starkt?
Samtalet arrangerades av Inkonst och Kollaborativet inom ramen för Jag är tid, jag är rum – ett flerårigt konstnärligt och filosofiskt undersökande projekt som primärt riktar sig till barn och unga med flerfunktionsnedsättningar. Kollaborativet är en Malmöbaserad scenkonstgrupp verksamt i gränssnittet för rörelse, installation och performance.
Inkonst 20 oktober 2022.
Film och textning: Martin Möller
Med stöd från Kulturrådet och Svenska Postkodstiftelsen
Bibu 2022 - Att mötas i ett sinnligt språkande universum
[Textad]
Seminarium under BIBU 2022 - Temaspår Funktion
Film: Martin Möller
Medverkande: Ylva Gislén, Liselott Mariett Olsson, Tove Mörkberg (se mer info nedan) samt från Kollaborativet Ellen Spens (projektledare).
"Jag är tid, jag är rum" är ett flerårigt konstnärligt undersökande projekt som syftar till att söka nya former för scenkonst för och tillsammans med barn och unga med funktionsvariationer. I nära samarbetsprocesser med barn och elever på specialförskola och grundsärskola tar Kollaborativet fram scenkonstupplevelser som syftar till att nå många - oavsett språk, ålder eller funktion. Två sceniska produktioner har på detta sätt skapats inom projektet: Jag är tid, jag är rum - En sinnlig upptäcktsresa, som presenteras inom BIBU Tema Funktion, samt Spiralens mitt.
Ylva Gislén är författare och översättare med en bakgrund som scenkonstkritiker. Hon är även oavlönad docent i konstnärlig gestaltning vid Lunds universitets konstnärliga fakultet och var tidigare föreståndare för den Nationella Konstnärliga Forskarskolan 2010-2015. Gislén har följt Kollaborativets processer punktvis utifrån kunskapsteoretiska frågeställningar samt inom perspektiv som rör makt och handling i en konstnärlig kontext.
Liselott Mariett Olsson är lektor i pedagogik vid Institutionen för Barndom, utbildning och samhälle vid Malmö Universitet. Hon gör inom projektets olika delprocesser nedslag och bidrar med perspektiv som rör förutsättningar för delaktighet, meningsskapande och likvärdig utbildning. Förutom samarbetet inom projektet Jag är tid, jag är rum samverkar Olsson och Kollaborativet inom det EU-finansierade 3-åriga forskningsprojektet SMOOTH - Educational Commons and Active Social Inclusion.
Tove Mörkberg är författare och kulturpedagog samt förälder till en av de elever på Mellanhedsskolans grundsärskola som projektet arbetat i närprocess med inför den sceniska produktionen Spiralens mitt. Som kulturpedagog på Oxiebiblioteket i Malmö har Mörkberg även samarbetat med projektet inom arrangemang av "Lilla Spiralen", som del av bibliotekets utvecklingsarbete med tillgänglighet och strävan att nå fler målgrupper.
Seminarium under BIBU 2022 - Temaspår Funktion
Film: Martin Möller
Medverkande: Ylva Gislén, Liselott Mariett Olsson, Tove Mörkberg (se mer info nedan) samt från Kollaborativet Ellen Spens (projektledare).
"Jag är tid, jag är rum" är ett flerårigt konstnärligt undersökande projekt som syftar till att söka nya former för scenkonst för och tillsammans med barn och unga med funktionsvariationer. I nära samarbetsprocesser med barn och elever på specialförskola och grundsärskola tar Kollaborativet fram scenkonstupplevelser som syftar till att nå många - oavsett språk, ålder eller funktion. Två sceniska produktioner har på detta sätt skapats inom projektet: Jag är tid, jag är rum - En sinnlig upptäcktsresa, som presenteras inom BIBU Tema Funktion, samt Spiralens mitt.
Ylva Gislén är författare och översättare med en bakgrund som scenkonstkritiker. Hon är även oavlönad docent i konstnärlig gestaltning vid Lunds universitets konstnärliga fakultet och var tidigare föreståndare för den Nationella Konstnärliga Forskarskolan 2010-2015. Gislén har följt Kollaborativets processer punktvis utifrån kunskapsteoretiska frågeställningar samt inom perspektiv som rör makt och handling i en konstnärlig kontext.
Liselott Mariett Olsson är lektor i pedagogik vid Institutionen för Barndom, utbildning och samhälle vid Malmö Universitet. Hon gör inom projektets olika delprocesser nedslag och bidrar med perspektiv som rör förutsättningar för delaktighet, meningsskapande och likvärdig utbildning. Förutom samarbetet inom projektet Jag är tid, jag är rum samverkar Olsson och Kollaborativet inom det EU-finansierade 3-åriga forskningsprojektet SMOOTH - Educational Commons and Active Social Inclusion.
Tove Mörkberg är författare och kulturpedagog samt förälder till en av de elever på Mellanhedsskolans grundsärskola som projektet arbetat i närprocess med inför den sceniska produktionen Spiralens mitt. Som kulturpedagog på Oxiebiblioteket i Malmö har Mörkberg även samarbetat med projektet inom arrangemang av "Lilla Spiralen", som del av bibliotekets utvecklingsarbete med tillgänglighet och strävan att nå fler målgrupper.
Bibu 2022 - Att mötas i ett sinnligt språkande universum
[Teckenspråkstolkad]
Seminarium under BIBU 2022 - Temaspår Funktion
Film: Martin Möller
Medverkande: Ylva Gislén, Liselott Mariett Olsson, Tove Mörkberg (se mer info nedan) samt från Kollaborativet Ellen Spens (projektledare).
"Jag är tid, jag är rum" är ett flerårigt konstnärligt undersökande projekt som syftar till att söka nya former för scenkonst för och tillsammans med barn och unga med funktionsvariationer. I nära samarbetsprocesser med barn och elever på specialförskola och grundsärskola tar Kollaborativet fram scenkonstupplevelser som syftar till att nå många - oavsett språk, ålder eller funktion. Två sceniska produktioner har på detta sätt skapats inom projektet: Jag är tid, jag är rum - En sinnlig upptäcktsresa, som presenteras inom BIBU Tema Funktion, samt Spiralens mitt.
Ylva Gislén är författare och översättare med en bakgrund som scenkonstkritiker. Hon är även oavlönad docent i konstnärlig gestaltning vid Lunds universitets konstnärliga fakultet och var tidigare föreståndare för den Nationella Konstnärliga Forskarskolan 2010-2015. Gislén har följt Kollaborativets processer punktvis utifrån kunskapsteoretiska frågeställningar samt inom perspektiv som rör makt och handling i en konstnärlig kontext.
Liselott Mariett Olsson är lektor i pedagogik vid Institutionen för Barndom, utbildning och samhälle vid Malmö Universitet. Hon gör inom projektets olika delprocesser nedslag och bidrar med perspektiv som rör förutsättningar för delaktighet, meningsskapande och likvärdig utbildning. Förutom samarbetet inom projektet Jag är tid, jag är rum samverkar Olsson och Kollaborativet inom det EU-finansierade 3-åriga forskningsprojektet SMOOTH - Educational Commons and Active Social Inclusion.
Tove Mörkberg är författare och kulturpedagog samt förälder till en av de elever på Mellanhedsskolans grundsärskola som projektet arbetat i närprocess med inför den sceniska produktionen Spiralens mitt. Som kulturpedagog på Oxiebiblioteket i Malmö har Mörkberg även samarbetat med projektet inom arrangemang av "Lilla Spiralen", som del av bibliotekets utvecklingsarbete med tillgänglighet och strävan att nå fler målgrupper.
Seminarium under BIBU 2022 - Temaspår Funktion
Film: Martin Möller
Medverkande: Ylva Gislén, Liselott Mariett Olsson, Tove Mörkberg (se mer info nedan) samt från Kollaborativet Ellen Spens (projektledare).
"Jag är tid, jag är rum" är ett flerårigt konstnärligt undersökande projekt som syftar till att söka nya former för scenkonst för och tillsammans med barn och unga med funktionsvariationer. I nära samarbetsprocesser med barn och elever på specialförskola och grundsärskola tar Kollaborativet fram scenkonstupplevelser som syftar till att nå många - oavsett språk, ålder eller funktion. Två sceniska produktioner har på detta sätt skapats inom projektet: Jag är tid, jag är rum - En sinnlig upptäcktsresa, som presenteras inom BIBU Tema Funktion, samt Spiralens mitt.
Ylva Gislén är författare och översättare med en bakgrund som scenkonstkritiker. Hon är även oavlönad docent i konstnärlig gestaltning vid Lunds universitets konstnärliga fakultet och var tidigare föreståndare för den Nationella Konstnärliga Forskarskolan 2010-2015. Gislén har följt Kollaborativets processer punktvis utifrån kunskapsteoretiska frågeställningar samt inom perspektiv som rör makt och handling i en konstnärlig kontext.
Liselott Mariett Olsson är lektor i pedagogik vid Institutionen för Barndom, utbildning och samhälle vid Malmö Universitet. Hon gör inom projektets olika delprocesser nedslag och bidrar med perspektiv som rör förutsättningar för delaktighet, meningsskapande och likvärdig utbildning. Förutom samarbetet inom projektet Jag är tid, jag är rum samverkar Olsson och Kollaborativet inom det EU-finansierade 3-åriga forskningsprojektet SMOOTH - Educational Commons and Active Social Inclusion.
Tove Mörkberg är författare och kulturpedagog samt förälder till en av de elever på Mellanhedsskolans grundsärskola som projektet arbetat i närprocess med inför den sceniska produktionen Spiralens mitt. Som kulturpedagog på Oxiebiblioteket i Malmö har Mörkberg även samarbetat med projektet inom arrangemang av "Lilla Spiralen", som del av bibliotekets utvecklingsarbete med tillgänglighet och strävan att nå fler målgrupper.
JAG ÄR TID, JAG ÄR RUM - Seminarium på Malmö Konsthall
Medverkande: Ylva Gislén (författare och översättare och föreståndare för den nationella Konstnärliga forskarskolan 2010-2015), Lena Lindahl (pedagog på Mellanhedsskolans grundsärskola i Malmö), Ylva Brännström (konstpedagog på Malmö Konsthall) samt från Kollaborativet; Ellen Spens (projektledare och scenkonstnär), Lisbeth Hagerman (koreograf och dansare) och Herman Müntzing (ljudkonstnär).
Filmer och teknik: Casper Wijlhuizen (ljussättare)
PROGRAM:
Moderator: Ylva Gislén
00.00 Introduktion och presentation av seminariets upplägg.
02.58 Filmklipp från SPIRALENS MITT
Del 1: Kroppen och sinnenas språk
09.50 Ellen Spens (projektledare och scenkonstnär) i samtal med Ylva Gislén.
34.55 Dokumentationsfilmer från samarbetsprocessen med eleverna på Mellanhedsskolans grundsärskola.
42.12 Lisbeth Hagerman (koreograf och dansare) och Herman Müntzing (ljudkonstnär).
Paus
Del 2: Samarbetsprocesser där perspektiv får mötas
59.53 Lena Lindahl (pedagog på Mellanhedsskolans grundsärskola i Malmö) och Ylva Brännström (konstpedagog på Malmö Konsthall).
Paus
Del 3: Konst som kunskapande
1.25.15 Ylva Gislén (författare och översättare och föreståndare för den nationella Konstnärliga forskarskolan 2010-2015) i samtal med Ellen Spens.
1.49.15 Diskussion, frågor och avslut.
Projektet JAG ÄR TID, JAG ÄR RUM finansieras med stöd från: Svenska Postkodstiftelsen, Region Skåne, Kulturrådet, Sparbanksstiftelsen Skåne och Crafoordska stiftelsen.
Filmer och teknik: Casper Wijlhuizen (ljussättare)
PROGRAM:
Moderator: Ylva Gislén
00.00 Introduktion och presentation av seminariets upplägg.
02.58 Filmklipp från SPIRALENS MITT
Del 1: Kroppen och sinnenas språk
09.50 Ellen Spens (projektledare och scenkonstnär) i samtal med Ylva Gislén.
34.55 Dokumentationsfilmer från samarbetsprocessen med eleverna på Mellanhedsskolans grundsärskola.
42.12 Lisbeth Hagerman (koreograf och dansare) och Herman Müntzing (ljudkonstnär).
Paus
Del 2: Samarbetsprocesser där perspektiv får mötas
59.53 Lena Lindahl (pedagog på Mellanhedsskolans grundsärskola i Malmö) och Ylva Brännström (konstpedagog på Malmö Konsthall).
Paus
Del 3: Konst som kunskapande
1.25.15 Ylva Gislén (författare och översättare och föreståndare för den nationella Konstnärliga forskarskolan 2010-2015) i samtal med Ellen Spens.
1.49.15 Diskussion, frågor och avslut.
Projektet JAG ÄR TID, JAG ÄR RUM finansieras med stöd från: Svenska Postkodstiftelsen, Region Skåne, Kulturrådet, Sparbanksstiftelsen Skåne och Crafoordska stiftelsen.
JAG ÄR TID, JAG ÄR RUM - Seminarium på Malmö Konsthall
[Teckenspråkstolkad]
Medverkande: Ylva Gislén (författare och översättare och föreståndare för den nationella Konstnärliga forskarskolan 2010-2015), Lena Lindahl (pedagog på Mellanhedsskolans grundsärskola i Malmö), Ylva Brännström (konstpedagog på Malmö Konsthall) samt från Kollaborativet; Ellen Spens (projektledare och scenkonstnär), Lisbeth Hagerman (koreograf och dansare) och Herman Müntzing (ljudkonstnär).
Filmer och teknik: Casper Wijlhuizen (ljussättare)
PROGRAM:
Moderator: Ylva Gislén
00.00 Introduktion och presentation av seminariets upplägg.
02.58 Filmklipp från SPIRALENS MITT
Del 1: Kroppen och sinnenas språk
09.50 Ellen Spens (projektledare och scenkonstnär) i samtal med Ylva Gislén.
34.55 Dokumentationsfilmer från samarbetsprocessen med eleverna på Mellanhedsskolans grundsärskola.
42.12 Lisbeth Hagerman (koreograf och dansare) och Herman Müntzing (ljudkonstnär).
Paus
Del 2: Samarbetsprocesser där perspektiv får mötas
59.53 Lena Lindahl (pedagog på Mellanhedsskolans grundsärskola i Malmö) och Ylva Brännström (konstpedagog på Malmö Konsthall).
Paus
Del 3: Konst som kunskapande
1.25.15 Ylva Gislén (författare och översättare och föreståndare för den nationella Konstnärliga forskarskolan 2010-2015) i samtal med Ellen Spens.
1.49.15 Diskussion, frågor och avslut.
Projektet JAG ÄR TID, JAG ÄR RUM finansieras med stöd från: Svenska Postkodstiftelsen, Region Skåne, Kulturrådet, Sparbanksstiftelsen Skåne och Crafoordska stiftelsen.
Medverkande: Ylva Gislén (författare och översättare och föreståndare för den nationella Konstnärliga forskarskolan 2010-2015), Lena Lindahl (pedagog på Mellanhedsskolans grundsärskola i Malmö), Ylva Brännström (konstpedagog på Malmö Konsthall) samt från Kollaborativet; Ellen Spens (projektledare och scenkonstnär), Lisbeth Hagerman (koreograf och dansare) och Herman Müntzing (ljudkonstnär).
Filmer och teknik: Casper Wijlhuizen (ljussättare)
PROGRAM:
Moderator: Ylva Gislén
00.00 Introduktion och presentation av seminariets upplägg.
02.58 Filmklipp från SPIRALENS MITT
Del 1: Kroppen och sinnenas språk
09.50 Ellen Spens (projektledare och scenkonstnär) i samtal med Ylva Gislén.
34.55 Dokumentationsfilmer från samarbetsprocessen med eleverna på Mellanhedsskolans grundsärskola.
42.12 Lisbeth Hagerman (koreograf och dansare) och Herman Müntzing (ljudkonstnär).
Paus
Del 2: Samarbetsprocesser där perspektiv får mötas
59.53 Lena Lindahl (pedagog på Mellanhedsskolans grundsärskola i Malmö) och Ylva Brännström (konstpedagog på Malmö Konsthall).
Paus
Del 3: Konst som kunskapande
1.25.15 Ylva Gislén (författare och översättare och föreståndare för den nationella Konstnärliga forskarskolan 2010-2015) i samtal med Ellen Spens.
1.49.15 Diskussion, frågor och avslut.
Projektet JAG ÄR TID, JAG ÄR RUM finansieras med stöd från: Svenska Postkodstiftelsen, Region Skåne, Kulturrådet, Sparbanksstiftelsen Skåne och Crafoordska stiftelsen.
...när vi lyser för varandra... - Avslutande seminarium
[Teckenspråkstolkad]
Avslutande seminarium för det 3-åriga Arvsfondsprojektet ...när vi lyser för varandra...som syftat till att skapa nyfikenhet för svenskt teckenspråk, öka deltagandet bland teckenspråkiga barn och unga i kulturlivet samt utveckla nya samarbetsformer mellan skola/förskola och kulturaktörer.
0:00:00 Kollaborativet berättar om erfarenheter från projektet.
1:02:14 Birgitta Ozolins och Najlaa Sad Aldeen. Livserfarenheter från Sverige och Syrien om att växa upp som döv.
1:43:24 Tommy Lyxell. Språk och normer.
2:38:27 Ylva Gislén. Konstnärligt arbete som kunskapande.
Seminariet tolkas av AB Teckenspråkstolkarna.
Film och redigering: Timmi Karlsson
Avslutande seminarium för det 3-åriga Arvsfondsprojektet ...när vi lyser för varandra...som syftat till att skapa nyfikenhet för svenskt teckenspråk, öka deltagandet bland teckenspråkiga barn och unga i kulturlivet samt utveckla nya samarbetsformer mellan skola/förskola och kulturaktörer.
0:00:00 Kollaborativet berättar om erfarenheter från projektet.
1:02:14 Birgitta Ozolins och Najlaa Sad Aldeen. Livserfarenheter från Sverige och Syrien om att växa upp som döv.
1:43:24 Tommy Lyxell. Språk och normer.
2:38:27 Ylva Gislén. Konstnärligt arbete som kunskapande.
Seminariet tolkas av AB Teckenspråkstolkarna.
Film och redigering: Timmi Karlsson
Antologi
Vad är det att uppleva konst? Var i kroppen pågår själva förnimmelsen? I hjärnan, i örat, i handflatan? Vad är sinnligt kunskapande? Och på vilket sätt är konsten besläktad med leken?
Det är några av frågorna som Kollaborativet och inbjudna skribenter utforskar i antologin Jag är tid jag är rum. Med sina skilda perspektiv har texterna i antologin gemensamt att de pockar på läsarens uppmärksamhet och uppmanar till att skifta utkikspunkt. Bara därifrån går det att förnimma det tidigare okända, få syn på det tidigare icke sedda, tänka det tidigare icke tänkta.
Hedvig Ljungar (redaktör)
Antologin innehåller texter från Fanny Ambjörnsson (Professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet & författare), Jonna Bornemark (Professor i filosofi vid Södertörns högskola & författare), Helena Dahlberg (Docent & lektor i idéhistoria vid Göteborgs universitet & Feldenkraispedagog), Ylva Gislén (författare, översättare & oavlönad docent i konstnärlig forskning vid Lunds universitet), Liselott Mariett Olsson (Docent i pedagogik vid Malmö universitet), Herman Müntzing (Ljudkonstnär Kollaborativet), Tove Mörkberg (Kulturpedagog & författare), Ellen Spens (Scenkonstnär Kollaborativet), Erika Svantesson (Trefaldig funkisförälder, forskningskommunikatör & utbildad stödpedagog) och Hedvig Ljungar (red.) Grafisk formgivning av Erik Rask.
بالقرب منك ودرب التبّانة
مدوّنات المشروع
لكل الأطفال الحق في المشاركة في الحياة الفنية والثقافية. هذا الحق يشكل حجر أساس في الديمقراطية المجتمعية، وهو أيضًا حق منصوص عليه قانونيًا بموجب اتفاقية حقوق الطفل. ومع ذلك، فإن الواقع يشير إلى أن العديد من الأطفال والشباب ذوي الإعاقات نادرًا ما يشاركون أو يظهرون في الأنشطة الفنية والثقافية ضمن الأماكن العامة.
مشروع بالقرب منك ومجرّة درب التبانة بدعم من مؤسسة يانصيب البريد السويدي حيث ندرس أربع صيغ جديدة للوصول إلى جمهور أكبر:
في المنزل على درب التبانة هي تجربة حسية لفنون الأداء مباشرة في المنزل للعائلات التي سجلت اهتمامها.
زيارة على درب التبانة هي تجارب مكيَّفة للإقامات القصيرة. مكتبة درب التبانة هي تجارب مكيَّفة لتتناسب مع المكتبات،
وورشات عمل على درب التبانة هي أنشطة تهدف إلى خلق المشاركة في أوقات الفراغ.
المنشورات المختارة من Kollaborativet
ماذا يعني أن تختبر الفن؟ أين في الجسم يحدث الإحساس نفسه؟ في الدماغ، في الأذن، في راحة اليد؟ ما هو اكتساب المعرفة الحسيّة؟ وبأي طريقة يرتبط الفن باللعب؟ هذه بعض الأسئلة التي يستكشفها Kollaborativet والكتاب المدعوون في المنشورات المختارة أنا زمان أنا مكان . وعلى اختلاف زوايا النظر ، تشترك نصوص المجموعة في أنها تجذب انتباه القارئ وتدعو إلى تغيير نقطة المراقبة. ومن هناك فقط يمكن إدراك المجهول سابقًا، ورؤية ما لم يُرَ من قبل، والتفكير فيما لم يُفكر فيه سابقًا. هدفيج ليونغار (
16 مارس
إلى بيبو ٢٠٢٦ "Bibu 2026" مع مكتبة درب التبّانة!
تصوير. يوهان دانييلسون استمتعوا بمكتبة درب التبّانة Vintergatans bibliotek ، تجربة فنون أدائية حسّية نوسّع فيها مفهوم ما يمكن أن تكون عليه المكتبة: كيف تبدو، وكيف تُحَسّ، وكيف تبدو أصواتها، وكيف يمكن أن تتشكّل حكايات أخرى وتنبثق لقاءات جديدة ! خلال المهرجان، سيحظى طلاب المدارس الخاصة في هيلسنبوري ، إلى جانب العاملين في قطاع الفنون الأدائية على الصعيدين الوطني والدولي، وكذلك موظفي المكتبات في المنطقة، بفرصة خوض تجربة مكتبة درب التبّانة Vintergatans bibliotek لمدة ثلاثة أيام
2 مارس
#4 كروكسباك – تأمّلات الأخصائيين التربويين
بعد أسبوعنا الثاني في المدرسة نلتقي بهانا، الأخصائية التربوية المسؤولة عن الصف. إن أهمية هذه اللقاءات التأملية كبيرة جدًا، فهي تمنحنا فرصة لاكتساب فهم أعمق ومعرفة أشمل بوضع الطلاب والتحديات التي تواجه المدرسة. هذه الصورة الكلية التي يشاركنا بها الأخصائيون التربويون، إلى جانب خبراتنا الناتجة عن لقاء الطلاب فعليًا في فضاء المشهد عدة مرات، تقودنا قدمًا في عملية تطوير هذا الإطار، حيث يكون أسلوب التعامل مع الطلاب أثناء اللقاء عاملًا حاسمًا تمامًا. أن يكون الأخصائي التربوي متقدمً
23 فبراير
#5 كروكسباك- الأسبوع الثالث مع الطلاب
لموعدنا الأخير مع الطلاب ضمن هذه العملية، قمنا باختيار مجموعة من المواد الجديدة ولكننا أيضًا غيّرنا بعضًا من المواد التي جربناها سابقًا. الكوخ الصغير حصل على قماش وردي جديد مع قماش منفصل يمكن تشكيله كما يرغب المرء. داخل الكوخ وضعنا مصباحًا يشبه حجرًا أبيض كبيرًا أو بيضة. بطانية كبيرة تصدر صوت خشخشة مع قماش ناعم حولها. مستطيل صغير يصدر صوت خشخشة، أحد وجهيه من قماش وردي ناعم كثيف والوجه الآخر من مادة سميكة لامعة تشبه البلاستيك. بينهما بطانية إنقاذ تصدر صوت خشخشة. أسطوانة ورقية
20 يناير
#3 كروكسباك – الأسبوع الثاني مع الطلاب
عدنا إلى المدرسة للقاء الطلاب من جديد! وبالاستفادة من خبراتنا السابقة، قمنا باختيار مجموعة من المواد الجديدة التي نرغب في استكشافها مع الطلاب. ولا يزال التركيز منصبًّا على الحركة والتجربة الجماعية للحركة، إلى جانب الانطباعات الحسية البصرية والسمعية. شرائط من الكرتون المموج، وأنبوب طويل ومرن، وأنبوب سميك مملوء ببذور التمر الهندي، وكرات خشبية، وقطع من أسلاك فولاذية منحنية تُبقي المحتوى في الداخل عند قلب الأنبوب من جانب إلى آخر بين فتحات مسدودة، وأكياس bag in box التي جرّبناها
20 يناير
... كما لو أن الكتابة بطريقة بريل تتحول إلى سماء مليئة بالنجوم
لنقل هذا… إذا حُرك قليلاً بهذه الطريقة، يصبح هناك شيء من هذا القبيل… إذا جاز التعبير، لكن لا أعلم، مع… آه… الستارة سهلة السحب. ماذا يحدث حينها…؟ حينها يضيق المسار… أو يمكن المرور حوله… ومن هذا الجانب يصبح أكثر انفتاحًا، ومن هنا أقل. إذًا، المسألة كلها تتعلق بالزوايا، ولهذا في الواقع كان لابد من إنزال كل شيء مرة أخرى، وتجربة الزوايا يمينًا ويسارًا. ثم تحريكه ورفعه من جديد. هكذا أستطيع أن أشعر… لأفهم المكان من الناحية المكانية والحسية. ومع ذلك، يبقى سؤال آخر في بالي… فالمكان يب
12 يناير
مكتبة درب التبانة في ليندينغن!
طوال الأسبوع الأول من شهر أبريل نلتقي بالأطفال واليافعين في Allaktivitetshus في ليندينغين مع تجربتنا الجديدة للحسية في فنون العرض: مكتبة درب التبانة ! زوارنا خلال الأيام القادمة هم من طلاب مدرسة الحالات الخاصة في المنطقة. تصوير: ايريك راسك مكتبة درب التبانة هي صيغة صغيرة وحسية لفنون العرض، ويمكن أن تُقام في غرفة صغيرة داخل مكتبة أو بيت أنشطة شاملة، حيث نستقبل ما بين 8–10 أشخاص في كل مرة. صيغة مكتبة درب التبانة هي واحدة من أربع صيغ لفنون العرض سنقوم بتطويرها على مدى أ
8 يناير
#2 كروكسباك – تأمّلات الأخصائيين التربويين
المرونة، غياب القيود، ومنظور يقوم على التواصل. هذه مفاهيم ورؤى تتكرر في حواراتنا مع الأخصائيين في الصف في كروكسباك. خلال أسبوعنا الأول، ننسق مع الأخصائيين، جزئيًا بشكل قصير وعفوي حسب توفر وقتهم بعد أن نلتقي ببعض الطلاب، وجزئيًا في الصف خلال آخر نصف ساعة من اليوم حيث يشارك عدة أخصائيين ويظل الطلاب في الصف. أنا فعلاً أقدّر مرونتكم. القدرة على القدوم مع الطلاب وتجربة أشياء مختلفة، سواء في الممر أو في الصف أو بأشكال متنوعة. وكذلك أسلوبكم في التعامل مع الطلاب، المتجاوب جدًا وبدون
1 ديسمبر 2025
Taktilitetens vokabulär - Blogg
Kollaborativets medskapande process med Valdemarsro anpassade gymnasieskola under hösten 2023.
المنشورات المختارة من Kollaborativet
ماذا يعني أن تختبر الفن؟ أين في الجسم يحدث الإحساس نفسه؟ في الدماغ، في الأذن، في راحة اليد؟ ما هو اكتساب المعرفة الحسيّة؟ وبأي طريقة يرتبط الفن باللعب؟ هذه بعض الأسئلة التي يستكشفها Kollaborativet والكتاب المدعوون في المنشورات المختارة أنا زمان أنا مكان . وعلى اختلاف زوايا النظر ، تشترك نصوص المجموعة في أنها تجذب انتباه القارئ وتدعو إلى تغيير نقطة المراقبة. ومن هناك فقط يمكن إدراك المجهول سابقًا، ورؤية ما لم يُرَ من قبل، والتفكير فيما لم يُفكر فيه سابقًا. هدفيج ليونغار (
16 مارس
إلى بيبو ٢٠٢٦ "Bibu 2026" مع مكتبة درب التبّانة!
تصوير. يوهان دانييلسون استمتعوا بمكتبة درب التبّانة Vintergatans bibliotek ، تجربة فنون أدائية حسّية نوسّع فيها مفهوم ما يمكن أن تكون عليه المكتبة: كيف تبدو، وكيف تُحَسّ، وكيف تبدو أصواتها، وكيف يمكن أن تتشكّل حكايات أخرى وتنبثق لقاءات جديدة ! خلال المهرجان، سيحظى طلاب المدارس الخاصة في هيلسنبوري ، إلى جانب العاملين في قطاع الفنون الأدائية على الصعيدين الوطني والدولي، وكذلك موظفي المكتبات في المنطقة، بفرصة خوض تجربة مكتبة درب التبّانة Vintergatans bibliotek لمدة ثلاثة أيام
2 مارس
#4 كروكسباك – تأمّلات الأخصائيين التربويين
بعد أسبوعنا الثاني في المدرسة نلتقي بهانا، الأخصائية التربوية المسؤولة عن الصف. إن أهمية هذه اللقاءات التأملية كبيرة جدًا، فهي تمنحنا فرصة لاكتساب فهم أعمق ومعرفة أشمل بوضع الطلاب والتحديات التي تواجه المدرسة. هذه الصورة الكلية التي يشاركنا بها الأخصائيون التربويون، إلى جانب خبراتنا الناتجة عن لقاء الطلاب فعليًا في فضاء المشهد عدة مرات، تقودنا قدمًا في عملية تطوير هذا الإطار، حيث يكون أسلوب التعامل مع الطلاب أثناء اللقاء عاملًا حاسمًا تمامًا. أن يكون الأخصائي التربوي متقدمً
23 فبراير
#5 كروكسباك- الأسبوع الثالث مع الطلاب
لموعدنا الأخير مع الطلاب ضمن هذه العملية، قمنا باختيار مجموعة من المواد الجديدة ولكننا أيضًا غيّرنا بعضًا من المواد التي جربناها سابقًا. الكوخ الصغير حصل على قماش وردي جديد مع قماش منفصل يمكن تشكيله كما يرغب المرء. داخل الكوخ وضعنا مصباحًا يشبه حجرًا أبيض كبيرًا أو بيضة. بطانية كبيرة تصدر صوت خشخشة مع قماش ناعم حولها. مستطيل صغير يصدر صوت خشخشة، أحد وجهيه من قماش وردي ناعم كثيف والوجه الآخر من مادة سميكة لامعة تشبه البلاستيك. بينهما بطانية إنقاذ تصدر صوت خشخشة. أسطوانة ورقية
20 يناير
#3 كروكسباك – الأسبوع الثاني مع الطلاب
عدنا إلى المدرسة للقاء الطلاب من جديد! وبالاستفادة من خبراتنا السابقة، قمنا باختيار مجموعة من المواد الجديدة التي نرغب في استكشافها مع الطلاب. ولا يزال التركيز منصبًّا على الحركة والتجربة الجماعية للحركة، إلى جانب الانطباعات الحسية البصرية والسمعية. شرائط من الكرتون المموج، وأنبوب طويل ومرن، وأنبوب سميك مملوء ببذور التمر الهندي، وكرات خشبية، وقطع من أسلاك فولاذية منحنية تُبقي المحتوى في الداخل عند قلب الأنبوب من جانب إلى آخر بين فتحات مسدودة، وأكياس bag in box التي جرّبناها
20 يناير
... كما لو أن الكتابة بطريقة بريل تتحول إلى سماء مليئة بالنجوم
لنقل هذا… إذا حُرك قليلاً بهذه الطريقة، يصبح هناك شيء من هذا القبيل… إذا جاز التعبير، لكن لا أعلم، مع… آه… الستارة سهلة السحب. ماذا يحدث حينها…؟ حينها يضيق المسار… أو يمكن المرور حوله… ومن هذا الجانب يصبح أكثر انفتاحًا، ومن هنا أقل. إذًا، المسألة كلها تتعلق بالزوايا، ولهذا في الواقع كان لابد من إنزال كل شيء مرة أخرى، وتجربة الزوايا يمينًا ويسارًا. ثم تحريكه ورفعه من جديد. هكذا أستطيع أن أشعر… لأفهم المكان من الناحية المكانية والحسية. ومع ذلك، يبقى سؤال آخر في بالي… فالمكان يب
12 يناير
مكتبة درب التبانة في ليندينغن!
طوال الأسبوع الأول من شهر أبريل نلتقي بالأطفال واليافعين في Allaktivitetshus في ليندينغين مع تجربتنا الجديدة للحسية في فنون العرض: مكتبة درب التبانة ! زوارنا خلال الأيام القادمة هم من طلاب مدرسة الحالات الخاصة في المنطقة. تصوير: ايريك راسك مكتبة درب التبانة هي صيغة صغيرة وحسية لفنون العرض، ويمكن أن تُقام في غرفة صغيرة داخل مكتبة أو بيت أنشطة شاملة، حيث نستقبل ما بين 8–10 أشخاص في كل مرة. صيغة مكتبة درب التبانة هي واحدة من أربع صيغ لفنون العرض سنقوم بتطويرها على مدى أ
8 يناير
#2 كروكسباك – تأمّلات الأخصائيين التربويين
المرونة، غياب القيود، ومنظور يقوم على التواصل. هذه مفاهيم ورؤى تتكرر في حواراتنا مع الأخصائيين في الصف في كروكسباك. خلال أسبوعنا الأول، ننسق مع الأخصائيين، جزئيًا بشكل قصير وعفوي حسب توفر وقتهم بعد أن نلتقي ببعض الطلاب، وجزئيًا في الصف خلال آخر نصف ساعة من اليوم حيث يشارك عدة أخصائيين ويظل الطلاب في الصف. أنا فعلاً أقدّر مرونتكم. القدرة على القدوم مع الطلاب وتجربة أشياء مختلفة، سواء في الممر أو في الصف أو بأشكال متنوعة. وكذلك أسلوبكم في التعامل مع الطلاب، المتجاوب جدًا وبدون
1 ديسمبر 2025
Smooth
Senaste inläggen som rör forskningsprojektet Smooth.
المنشورات المختارة من Kollaborativet
ماذا يعني أن تختبر الفن؟ أين في الجسم يحدث الإحساس نفسه؟ في الدماغ، في الأذن، في راحة اليد؟ ما هو اكتساب المعرفة الحسيّة؟ وبأي طريقة يرتبط الفن باللعب؟ هذه بعض الأسئلة التي يستكشفها Kollaborativet والكتاب المدعوون في المنشورات المختارة أنا زمان أنا مكان . وعلى اختلاف زوايا النظر ، تشترك نصوص المجموعة في أنها تجذب انتباه القارئ وتدعو إلى تغيير نقطة المراقبة. ومن هناك فقط يمكن إدراك المجهول سابقًا، ورؤية ما لم يُرَ من قبل، والتفكير فيما لم يُفكر فيه سابقًا. هدفيج ليونغار (
16 مارس
إلى بيبو ٢٠٢٦ "Bibu 2026" مع مكتبة درب التبّانة!
تصوير. يوهان دانييلسون استمتعوا بمكتبة درب التبّانة Vintergatans bibliotek ، تجربة فنون أدائية حسّية نوسّع فيها مفهوم ما يمكن أن تكون عليه المكتبة: كيف تبدو، وكيف تُحَسّ، وكيف تبدو أصواتها، وكيف يمكن أن تتشكّل حكايات أخرى وتنبثق لقاءات جديدة ! خلال المهرجان، سيحظى طلاب المدارس الخاصة في هيلسنبوري ، إلى جانب العاملين في قطاع الفنون الأدائية على الصعيدين الوطني والدولي، وكذلك موظفي المكتبات في المنطقة، بفرصة خوض تجربة مكتبة درب التبّانة Vintergatans bibliotek لمدة ثلاثة أيام
2 مارس
#4 كروكسباك – تأمّلات الأخصائيين التربويين
بعد أسبوعنا الثاني في المدرسة نلتقي بهانا، الأخصائية التربوية المسؤولة عن الصف. إن أهمية هذه اللقاءات التأملية كبيرة جدًا، فهي تمنحنا فرصة لاكتساب فهم أعمق ومعرفة أشمل بوضع الطلاب والتحديات التي تواجه المدرسة. هذه الصورة الكلية التي يشاركنا بها الأخصائيون التربويون، إلى جانب خبراتنا الناتجة عن لقاء الطلاب فعليًا في فضاء المشهد عدة مرات، تقودنا قدمًا في عملية تطوير هذا الإطار، حيث يكون أسلوب التعامل مع الطلاب أثناء اللقاء عاملًا حاسمًا تمامًا. أن يكون الأخصائي التربوي متقدمً
23 فبراير
#5 كروكسباك- الأسبوع الثالث مع الطلاب
لموعدنا الأخير مع الطلاب ضمن هذه العملية، قمنا باختيار مجموعة من المواد الجديدة ولكننا أيضًا غيّرنا بعضًا من المواد التي جربناها سابقًا. الكوخ الصغير حصل على قماش وردي جديد مع قماش منفصل يمكن تشكيله كما يرغب المرء. داخل الكوخ وضعنا مصباحًا يشبه حجرًا أبيض كبيرًا أو بيضة. بطانية كبيرة تصدر صوت خشخشة مع قماش ناعم حولها. مستطيل صغير يصدر صوت خشخشة، أحد وجهيه من قماش وردي ناعم كثيف والوجه الآخر من مادة سميكة لامعة تشبه البلاستيك. بينهما بطانية إنقاذ تصدر صوت خشخشة. أسطوانة ورقية
20 يناير
#3 كروكسباك – الأسبوع الثاني مع الطلاب
عدنا إلى المدرسة للقاء الطلاب من جديد! وبالاستفادة من خبراتنا السابقة، قمنا باختيار مجموعة من المواد الجديدة التي نرغب في استكشافها مع الطلاب. ولا يزال التركيز منصبًّا على الحركة والتجربة الجماعية للحركة، إلى جانب الانطباعات الحسية البصرية والسمعية. شرائط من الكرتون المموج، وأنبوب طويل ومرن، وأنبوب سميك مملوء ببذور التمر الهندي، وكرات خشبية، وقطع من أسلاك فولاذية منحنية تُبقي المحتوى في الداخل عند قلب الأنبوب من جانب إلى آخر بين فتحات مسدودة، وأكياس bag in box التي جرّبناها
20 يناير
... كما لو أن الكتابة بطريقة بريل تتحول إلى سماء مليئة بالنجوم
لنقل هذا… إذا حُرك قليلاً بهذه الطريقة، يصبح هناك شيء من هذا القبيل… إذا جاز التعبير، لكن لا أعلم، مع… آه… الستارة سهلة السحب. ماذا يحدث حينها…؟ حينها يضيق المسار… أو يمكن المرور حوله… ومن هذا الجانب يصبح أكثر انفتاحًا، ومن هنا أقل. إذًا، المسألة كلها تتعلق بالزوايا، ولهذا في الواقع كان لابد من إنزال كل شيء مرة أخرى، وتجربة الزوايا يمينًا ويسارًا. ثم تحريكه ورفعه من جديد. هكذا أستطيع أن أشعر… لأفهم المكان من الناحية المكانية والحسية. ومع ذلك، يبقى سؤال آخر في بالي… فالمكان يب
12 يناير
مكتبة درب التبانة في ليندينغن!
طوال الأسبوع الأول من شهر أبريل نلتقي بالأطفال واليافعين في Allaktivitetshus في ليندينغين مع تجربتنا الجديدة للحسية في فنون العرض: مكتبة درب التبانة ! زوارنا خلال الأيام القادمة هم من طلاب مدرسة الحالات الخاصة في المنطقة. تصوير: ايريك راسك مكتبة درب التبانة هي صيغة صغيرة وحسية لفنون العرض، ويمكن أن تُقام في غرفة صغيرة داخل مكتبة أو بيت أنشطة شاملة، حيث نستقبل ما بين 8–10 أشخاص في كل مرة. صيغة مكتبة درب التبانة هي واحدة من أربع صيغ لفنون العرض سنقوم بتطويرها على مدى أ
8 يناير
#2 كروكسباك – تأمّلات الأخصائيين التربويين
المرونة، غياب القيود، ومنظور يقوم على التواصل. هذه مفاهيم ورؤى تتكرر في حواراتنا مع الأخصائيين في الصف في كروكسباك. خلال أسبوعنا الأول، ننسق مع الأخصائيين، جزئيًا بشكل قصير وعفوي حسب توفر وقتهم بعد أن نلتقي ببعض الطلاب، وجزئيًا في الصف خلال آخر نصف ساعة من اليوم حيث يشارك عدة أخصائيين ويظل الطلاب في الصف. أنا فعلاً أقدّر مرونتكم. القدرة على القدوم مع الطلاب وتجربة أشياء مختلفة، سواء في الممر أو في الصف أو بأشكال متنوعة. وكذلك أسلوبكم في التعامل مع الطلاب، المتجاوب جدًا وبدون
1 ديسمبر 2025
Jag är tid, jag är rum - Blogg
Avslutat projekt 2019-2022
المنشورات المختارة من Kollaborativet
ماذا يعني أن تختبر الفن؟ أين في الجسم يحدث الإحساس نفسه؟ في الدماغ، في الأذن، في راحة اليد؟ ما هو اكتساب المعرفة الحسيّة؟ وبأي طريقة يرتبط الفن باللعب؟ هذه بعض الأسئلة التي يستكشفها Kollaborativet والكتاب المدعوون في المنشورات المختارة أنا زمان أنا مكان . وعلى اختلاف زوايا النظر ، تشترك نصوص المجموعة في أنها تجذب انتباه القارئ وتدعو إلى تغيير نقطة المراقبة. ومن هناك فقط يمكن إدراك المجهول سابقًا، ورؤية ما لم يُرَ من قبل، والتفكير فيما لم يُفكر فيه سابقًا. هدفيج ليونغار (
16 مارس
إلى بيبو ٢٠٢٦ "Bibu 2026" مع مكتبة درب التبّانة!
تصوير. يوهان دانييلسون استمتعوا بمكتبة درب التبّانة Vintergatans bibliotek ، تجربة فنون أدائية حسّية نوسّع فيها مفهوم ما يمكن أن تكون عليه المكتبة: كيف تبدو، وكيف تُحَسّ، وكيف تبدو أصواتها، وكيف يمكن أن تتشكّل حكايات أخرى وتنبثق لقاءات جديدة ! خلال المهرجان، سيحظى طلاب المدارس الخاصة في هيلسنبوري ، إلى جانب العاملين في قطاع الفنون الأدائية على الصعيدين الوطني والدولي، وكذلك موظفي المكتبات في المنطقة، بفرصة خوض تجربة مكتبة درب التبّانة Vintergatans bibliotek لمدة ثلاثة أيام
2 مارس
#4 كروكسباك – تأمّلات الأخصائيين التربويين
بعد أسبوعنا الثاني في المدرسة نلتقي بهانا، الأخصائية التربوية المسؤولة عن الصف. إن أهمية هذه اللقاءات التأملية كبيرة جدًا، فهي تمنحنا فرصة لاكتساب فهم أعمق ومعرفة أشمل بوضع الطلاب والتحديات التي تواجه المدرسة. هذه الصورة الكلية التي يشاركنا بها الأخصائيون التربويون، إلى جانب خبراتنا الناتجة عن لقاء الطلاب فعليًا في فضاء المشهد عدة مرات، تقودنا قدمًا في عملية تطوير هذا الإطار، حيث يكون أسلوب التعامل مع الطلاب أثناء اللقاء عاملًا حاسمًا تمامًا. أن يكون الأخصائي التربوي متقدمً
23 فبراير
#5 كروكسباك- الأسبوع الثالث مع الطلاب
لموعدنا الأخير مع الطلاب ضمن هذه العملية، قمنا باختيار مجموعة من المواد الجديدة ولكننا أيضًا غيّرنا بعضًا من المواد التي جربناها سابقًا. الكوخ الصغير حصل على قماش وردي جديد مع قماش منفصل يمكن تشكيله كما يرغب المرء. داخل الكوخ وضعنا مصباحًا يشبه حجرًا أبيض كبيرًا أو بيضة. بطانية كبيرة تصدر صوت خشخشة مع قماش ناعم حولها. مستطيل صغير يصدر صوت خشخشة، أحد وجهيه من قماش وردي ناعم كثيف والوجه الآخر من مادة سميكة لامعة تشبه البلاستيك. بينهما بطانية إنقاذ تصدر صوت خشخشة. أسطوانة ورقية
20 يناير
#3 كروكسباك – الأسبوع الثاني مع الطلاب
عدنا إلى المدرسة للقاء الطلاب من جديد! وبالاستفادة من خبراتنا السابقة، قمنا باختيار مجموعة من المواد الجديدة التي نرغب في استكشافها مع الطلاب. ولا يزال التركيز منصبًّا على الحركة والتجربة الجماعية للحركة، إلى جانب الانطباعات الحسية البصرية والسمعية. شرائط من الكرتون المموج، وأنبوب طويل ومرن، وأنبوب سميك مملوء ببذور التمر الهندي، وكرات خشبية، وقطع من أسلاك فولاذية منحنية تُبقي المحتوى في الداخل عند قلب الأنبوب من جانب إلى آخر بين فتحات مسدودة، وأكياس bag in box التي جرّبناها
20 يناير
... كما لو أن الكتابة بطريقة بريل تتحول إلى سماء مليئة بالنجوم
لنقل هذا… إذا حُرك قليلاً بهذه الطريقة، يصبح هناك شيء من هذا القبيل… إذا جاز التعبير، لكن لا أعلم، مع… آه… الستارة سهلة السحب. ماذا يحدث حينها…؟ حينها يضيق المسار… أو يمكن المرور حوله… ومن هذا الجانب يصبح أكثر انفتاحًا، ومن هنا أقل. إذًا، المسألة كلها تتعلق بالزوايا، ولهذا في الواقع كان لابد من إنزال كل شيء مرة أخرى، وتجربة الزوايا يمينًا ويسارًا. ثم تحريكه ورفعه من جديد. هكذا أستطيع أن أشعر… لأفهم المكان من الناحية المكانية والحسية. ومع ذلك، يبقى سؤال آخر في بالي… فالمكان يب
12 يناير
مكتبة درب التبانة في ليندينغن!
طوال الأسبوع الأول من شهر أبريل نلتقي بالأطفال واليافعين في Allaktivitetshus في ليندينغين مع تجربتنا الجديدة للحسية في فنون العرض: مكتبة درب التبانة ! زوارنا خلال الأيام القادمة هم من طلاب مدرسة الحالات الخاصة في المنطقة. تصوير: ايريك راسك مكتبة درب التبانة هي صيغة صغيرة وحسية لفنون العرض، ويمكن أن تُقام في غرفة صغيرة داخل مكتبة أو بيت أنشطة شاملة، حيث نستقبل ما بين 8–10 أشخاص في كل مرة. صيغة مكتبة درب التبانة هي واحدة من أربع صيغ لفنون العرض سنقوم بتطويرها على مدى أ
8 يناير
#2 كروكسباك – تأمّلات الأخصائيين التربويين
المرونة، غياب القيود، ومنظور يقوم على التواصل. هذه مفاهيم ورؤى تتكرر في حواراتنا مع الأخصائيين في الصف في كروكسباك. خلال أسبوعنا الأول، ننسق مع الأخصائيين، جزئيًا بشكل قصير وعفوي حسب توفر وقتهم بعد أن نلتقي ببعض الطلاب، وجزئيًا في الصف خلال آخر نصف ساعة من اليوم حيث يشارك عدة أخصائيين ويظل الطلاب في الصف. أنا فعلاً أقدّر مرونتكم. القدرة على القدوم مع الطلاب وتجربة أشياء مختلفة، سواء في الممر أو في الصف أو بأشكال متنوعة. وكذلك أسلوبكم في التعامل مع الطلاب، المتجاوب جدًا وبدون
1 ديسمبر 2025
När vi lyser för varandra - Blogg
Avslutat projekt 2015-2018
المنشورات المختارة من Kollaborativet
ماذا يعني أن تختبر الفن؟ أين في الجسم يحدث الإحساس نفسه؟ في الدماغ، في الأذن، في راحة اليد؟ ما هو اكتساب المعرفة الحسيّة؟ وبأي طريقة يرتبط الفن باللعب؟ هذه بعض الأسئلة التي يستكشفها Kollaborativet والكتاب المدعوون في المنشورات المختارة أنا زمان أنا مكان . وعلى اختلاف زوايا النظر ، تشترك نصوص المجموعة في أنها تجذب انتباه القارئ وتدعو إلى تغيير نقطة المراقبة. ومن هناك فقط يمكن إدراك المجهول سابقًا، ورؤية ما لم يُرَ من قبل، والتفكير فيما لم يُفكر فيه سابقًا. هدفيج ليونغار (
16 مارس
إلى بيبو ٢٠٢٦ "Bibu 2026" مع مكتبة درب التبّانة!
تصوير. يوهان دانييلسون استمتعوا بمكتبة درب التبّانة Vintergatans bibliotek ، تجربة فنون أدائية حسّية نوسّع فيها مفهوم ما يمكن أن تكون عليه المكتبة: كيف تبدو، وكيف تُحَسّ، وكيف تبدو أصواتها، وكيف يمكن أن تتشكّل حكايات أخرى وتنبثق لقاءات جديدة ! خلال المهرجان، سيحظى طلاب المدارس الخاصة في هيلسنبوري ، إلى جانب العاملين في قطاع الفنون الأدائية على الصعيدين الوطني والدولي، وكذلك موظفي المكتبات في المنطقة، بفرصة خوض تجربة مكتبة درب التبّانة Vintergatans bibliotek لمدة ثلاثة أيام
2 مارس
#4 كروكسباك – تأمّلات الأخصائيين التربويين
بعد أسبوعنا الثاني في المدرسة نلتقي بهانا، الأخصائية التربوية المسؤولة عن الصف. إن أهمية هذه اللقاءات التأملية كبيرة جدًا، فهي تمنحنا فرصة لاكتساب فهم أعمق ومعرفة أشمل بوضع الطلاب والتحديات التي تواجه المدرسة. هذه الصورة الكلية التي يشاركنا بها الأخصائيون التربويون، إلى جانب خبراتنا الناتجة عن لقاء الطلاب فعليًا في فضاء المشهد عدة مرات، تقودنا قدمًا في عملية تطوير هذا الإطار، حيث يكون أسلوب التعامل مع الطلاب أثناء اللقاء عاملًا حاسمًا تمامًا. أن يكون الأخصائي التربوي متقدمً
23 فبراير
#5 كروكسباك- الأسبوع الثالث مع الطلاب
لموعدنا الأخير مع الطلاب ضمن هذه العملية، قمنا باختيار مجموعة من المواد الجديدة ولكننا أيضًا غيّرنا بعضًا من المواد التي جربناها سابقًا. الكوخ الصغير حصل على قماش وردي جديد مع قماش منفصل يمكن تشكيله كما يرغب المرء. داخل الكوخ وضعنا مصباحًا يشبه حجرًا أبيض كبيرًا أو بيضة. بطانية كبيرة تصدر صوت خشخشة مع قماش ناعم حولها. مستطيل صغير يصدر صوت خشخشة، أحد وجهيه من قماش وردي ناعم كثيف والوجه الآخر من مادة سميكة لامعة تشبه البلاستيك. بينهما بطانية إنقاذ تصدر صوت خشخشة. أسطوانة ورقية
20 يناير
#3 كروكسباك – الأسبوع الثاني مع الطلاب
عدنا إلى المدرسة للقاء الطلاب من جديد! وبالاستفادة من خبراتنا السابقة، قمنا باختيار مجموعة من المواد الجديدة التي نرغب في استكشافها مع الطلاب. ولا يزال التركيز منصبًّا على الحركة والتجربة الجماعية للحركة، إلى جانب الانطباعات الحسية البصرية والسمعية. شرائط من الكرتون المموج، وأنبوب طويل ومرن، وأنبوب سميك مملوء ببذور التمر الهندي، وكرات خشبية، وقطع من أسلاك فولاذية منحنية تُبقي المحتوى في الداخل عند قلب الأنبوب من جانب إلى آخر بين فتحات مسدودة، وأكياس bag in box التي جرّبناها
20 يناير
... كما لو أن الكتابة بطريقة بريل تتحول إلى سماء مليئة بالنجوم
لنقل هذا… إذا حُرك قليلاً بهذه الطريقة، يصبح هناك شيء من هذا القبيل… إذا جاز التعبير، لكن لا أعلم، مع… آه… الستارة سهلة السحب. ماذا يحدث حينها…؟ حينها يضيق المسار… أو يمكن المرور حوله… ومن هذا الجانب يصبح أكثر انفتاحًا، ومن هنا أقل. إذًا، المسألة كلها تتعلق بالزوايا، ولهذا في الواقع كان لابد من إنزال كل شيء مرة أخرى، وتجربة الزوايا يمينًا ويسارًا. ثم تحريكه ورفعه من جديد. هكذا أستطيع أن أشعر… لأفهم المكان من الناحية المكانية والحسية. ومع ذلك، يبقى سؤال آخر في بالي… فالمكان يب
12 يناير
مكتبة درب التبانة في ليندينغن!
طوال الأسبوع الأول من شهر أبريل نلتقي بالأطفال واليافعين في Allaktivitetshus في ليندينغين مع تجربتنا الجديدة للحسية في فنون العرض: مكتبة درب التبانة ! زوارنا خلال الأيام القادمة هم من طلاب مدرسة الحالات الخاصة في المنطقة. تصوير: ايريك راسك مكتبة درب التبانة هي صيغة صغيرة وحسية لفنون العرض، ويمكن أن تُقام في غرفة صغيرة داخل مكتبة أو بيت أنشطة شاملة، حيث نستقبل ما بين 8–10 أشخاص في كل مرة. صيغة مكتبة درب التبانة هي واحدة من أربع صيغ لفنون العرض سنقوم بتطويرها على مدى أ
8 يناير
#2 كروكسباك – تأمّلات الأخصائيين التربويين
المرونة، غياب القيود، ومنظور يقوم على التواصل. هذه مفاهيم ورؤى تتكرر في حواراتنا مع الأخصائيين في الصف في كروكسباك. خلال أسبوعنا الأول، ننسق مع الأخصائيين، جزئيًا بشكل قصير وعفوي حسب توفر وقتهم بعد أن نلتقي ببعض الطلاب، وجزئيًا في الصف خلال آخر نصف ساعة من اليوم حيث يشارك عدة أخصائيين ويظل الطلاب في الصف. أنا فعلاً أقدّر مرونتكم. القدرة على القدوم مع الطلاب وتجربة أشياء مختلفة، سواء في الممر أو في الصف أو بأشكال متنوعة. وكذلك أسلوبكم في التعامل مع الطلاب، المتجاوب جدًا وبدون
1 ديسمبر 2025
bottom of page