top of page

Inlägg

#2 Valdemarsro - Borstar

Väntan.

Lyssnar och ser springet fram och tillbaka. Det är skiftande mörker med varma ljus i öar.

Går försiktigt fram till de röda stora borstarna.

Tittar ner och tar försiktigt fingrarna på dessa arga strån.

Det hörs att springet fortsätter. Fortsätter.

Fortsätter.

Tittar ner.

Plötsligt ett kort stopp.

Ett par ljusa smala fingrar dyker snabbt och kort upp på borsten.

Jaa.

(Lisbeths anteckningar)

Borstens kontakt mot kroppen, som konkret sinnesförnimmelse mot huden. Borstandets rörelse som handling och borstandets handling som rörelse. Borsten och borstandet som idé och uttryck för relationsskapande. Som uttryck för kännandet, prövandet, trevandet fram i rummet emellan oss . Borstandet som omsorgshandling. Borsten som gemensam mötesplats och dess rörelse som uttryck för gemensamt tidsskapande.

Vi är tillbaka på skolan med borsten som tema - ett prövande att bjuda in till ett universum av variationer av borstar. Borstar i olika material, varierande storlek, med olika mjuk- och hårdheter, som formade objekt eller som mer platta ytor.


Även till detta tillfälle möter vi inledningsvis eleverna med ett antal mindre egentillverkade borstobjekt. Efter en stund klingar någon av oss i tjongen och vi tar oss och in i rummet.

En stort objekt med långa turkosa trådar, som hänger från bockens ena sida närmast dörren, är vad som först lyses upp i rummet och drar uppmärksamheten till sig. Från bockens långsida hänger flera typer av större borstobjekt; en turkosfärgad rund borste, en klotformad lysande borstlampa och vår egentillverkade borstring. På bockens andra sida finns kvastborstar med röda strån. Vissa av kvastborstarna är fästa mot bockens ben, andra är lösa och kan haka i dessa eller möta andra ytor i rummet. De hårda ihopfästa platsbollarna som låg på golvet i vårt tidigare upplägg, har nu knutits upp på bockens ben och hänger snett nedåt. Olika material såsom svart ljusfolie, sammet och nät av olika slag har fästs runt några av bollarna för att ge en variation av taktil och auditiv yta i mötet med kroppens eller borstarnas yta och rörelse.

Flera av de runda cirklarna av gummimatta finns kvar sedan sist i rummet som öar i rummet, men har även fått sällskap av två stora bitar spegelmattor. Den ena kantigt rektangulära är placerad biten direkt under bocken. Segelytan hjälper till att reflektera ljuset ut i rummet.


Den andra biten spegelmatta har vi lagt längre bort i rummet i anslutning till tamarinden, ett stort bulligt objekt i tyg fyllt med luftbollar av olika slag. Flera kokoskorgar som vänts nedåt har placerats slängs spegelmattans rundade tillklippning. Under dessa gömmer sig olika familjer av borstar. En dammvippa med fjädrar har fått kvala in som en form för borste och gömmer sig halvt under tamarindens mindre ände.

Några material/objekt har fått bli kvar i rummet sedan förra upplägget. Några runda former av hårda platsboollar, återkommer men med inpackningar i material som tangerar borsttemat.

Bilsätena av träkulor är ett annat material som återkommer. Några av dessa kan hanteras fritt i rummet medan andra är upphängda mot rummets pelare. De skapar ytor mot väggen möjliga att borsta. Andra ytor som bjuder in till borstande är cirklar av sandpapper och bitar av bortsmatta, vilka fästs på bockbenen.

Möjligheter finns för oss att styra ljuset i rummet så att förändringar kan uppkomma utifrån vad eleverna väljer att göra i rummet och med materialen. Men det finns även möjligheter att själv röra och röra sig fram med borstlampor i form av strån fästs mot olika ficklampor. Dessa kan hanteras fritt ut i rummet.

Första elevgrupperna från spår 3 tar vi emot i rummet under tisdagen. Flera av eleverna sitter i rullstol. Vi försöker vänta in. Presentera utan att förevisa. Inledningsvis i hallen lägga en bortse i knät eller mot en hand. Vissa borstar åker direkt ner på golvet. Vissa elever går på ett tydligare sätt in i undersökandet av borstobjekten som material. Borstande mot hud, kläder och rullstolar. Borstar som möter borstar. Förflyttningar av borstar. Stundtals uppkommer en stillsamhet.


Flera elever återvänder till den stora tamarinden. Den får bli en plats för vila såväl som en plats för borstande, att luta sig mot eller lägga sig på. Uppenbart är även att flera elever minns tamarinden från förra tillfället, lägger sig på den och själva gärna tar initiativ till att bilsätena av träkulor åter får vila över kroppen, dras i två lager för vibrationer eller blir till en yta mot kroppen som kan borstas. En elev ligger en lång stund på tamarinden med uppmärksamheten fäst mot olika borstar som får mötas i luften.

Det turkosa trådobjektet som hänger från bockens ena kortsida innehåller även en inre cirkel som kan föras upp och ner och som eleverna kan styra själva om de vill och kan, genom rep och talja. I en grupp uppstår en lek mellan två elever. Den elev som sitter i rullstol körs in i trådrummet medan den andra eleven som är mer rörlig, styr trådcirkeln med trådtofsar upp och ner. Ljusets förändringar hjälper till i rörelsen. Ett skeende med många skratt.


Efter första dagen reflekterar vi över de dilemman som borsten som definierat objekt kan föra med sig. Borsten är ett objekt med en konkret funktion. Ofta signalerar borstens design att den ska hållas av en hand som dessutom förväntar kontrollera en viss typ av borströrelse. Det finns en risk att borstandet ska göras på ett visst sätt samtidigt som igenkänningen av borsten som objekt kan föra med sig vissa kvalitéer. Hur kan vi komma förbi denna risk och samtidigt använda borstens potentialer? Hur kan vi bjuda in till ett prövande av borstarna bortom det förväntade? Borste på borste? Hur kan vi använda borsten för att ta oss ut i rummet? Borsta rummet? Borsta luften mellan oss? När övergår borsten som form till att bli något annat?

Mötet med eleverna i spår 4 den andra dagen, hjälper oss att ta oss bort från borstens närgångenhet och direkthet mot kroppen. Många av eleverna vet vi på förhand har en känslighet för fysisk kontakt. Att hålla avstånd är en förutsättning för att trygghet ska kunna etableras i rummet. Vi försöker utvidga borströrelsen ut i rummet, bortom den direkta kroppskontakten. I mötet inspireras vi även av elevernas behov av rörelse runt, runt i rummet innan ett lugn ibland kan infinna sig. Denna erfarenhet med eleverna ger upphov till en annan dynamik i borstandet. En annan rörelse kan ta plats. Borstar kan mötas i luften, eller i borstandets rörelse av väggar och golv. Möten i borstandets gemensamma rytm och handling. Rummets olika resonansytor borstas när borsten möter olika håligheter i rummet.

Denna erfarenhet tar vi med oss under den tredje dagen. Vi försöker möta eleverna i en borströrelse som kan riktas ut mot rummet. Detta blir kanske som tydligast i mötet med den elev som initialt har svårt att stilla sin rörelse runt runt i rummet där vi tillsammans kan landa i en gemensam rörelse. Eleven hitta en uppmärksamhet i borstandet med en av borstficklamporna mot rummets stora ytor. Någon av oss följer och söker ett samspel i den gemensamma borsthandlingen. Andra elever inspireras att borsta väggar, skuggor, ljus.


I våra reflektioner efter veckan som gått försöker vi tänka kring borsten som material i ett helkroppsperspektiv. Vi konstaterar även att om vi ska använda oss av borstar framöver behöver de "konstnärligfieras" för att undvika att signalera att de behöver höra ihop med en mänsklig hand och för att undkomma borstens mer vardagliga associationer.


Vi diskuterar även hur vi skulle kunna använda oss av det intresse och behov, som flera av eleverna i framförallt spår 4 visar, att röra sig runt i rummets yttre cirkel, scanna av rummet, för att efter en stund landa i ett fokus. Detta blir en inspiration och utmaning när vi nu förbereder processens tredje tillfälle utifrån materialen rep, nät och resår.


Ta del av pedagogernas reflektioner från detta tillfälle HÄR!

Foto: Johan Danielsson, Jonna Wakeham Ölund

コメント


bottom of page